Karpaltunnelns lilla nerv i kläm

Vardagssysslor kan belasta handlederna utan att vi märker det. Karpaltunneln är en trång nervgång, och då senorna irriteras kan centralnerven lätt hamna i kläm. För att komma åt det här kan det ibland behövas en operation, men ofta räcker det med enklare knep.

Om du någon gång har vaknat med domnade fingrar vet du hur jobbig känslan är. Det kniper, sticker och kr yper i fingrarna. Det känns som om blodet inte cirkulerade. Du vill skaka på handen, och det får också ofta fingrarna att kännas bättre en stund.

Du kan vakna av domningen på natten eller besväras på dagen då handen är i samma position för länge. Greppet om bilens ratt, om styrstången på cykeln, telefonen eller hårtorken kan få fingrarna att domna.

”På mottagningen gissar många att domningen beror på spänningar i nacken och axlarna, och förundrar sig över att massage inte tycks hjälpa, säger Antti Sommarhem, specialläkare inom handkirurgi vid Mehiläinen.

”Domnade fingrar är ändå ofta ett tecken på att centralner ven som skickar känsloförnimmelser till fingarna har hamnat i kläm i karpaltunneln.”

Då ner ven får det trångt försvagas dess funktion och känseln börjar försvinna i synnerhet i tummen, pekfingret och långfingret och delvis i lillfingret. Till en början är symtomen ofta lindriga, men med tiden kan man tappa känseln och få svullnader och smärta i handleden, som kan stråla ända upp i armbågen.

Eftersom centralner ven inner verar också fingrarnas muskler kan kraften i händerna och rörligheten i fingrarna försvagas. Handen kan kännas klumpig, det blir svårt att öppna burkar och saker trillar ur händerna lättare än förut. Att plocka upp nycklarna ur fickan, knäppa skjortan eller skriva för hand kan vara jobbigt och frustrerande.

För trångt i tunneln

Karpaltunneln är kort och trång, och genom den löper utöver centralner ven ett stort antal böjsenor.

”Ner ven kan hamna i kläm om karpaltunneln blir trängre, till exempel på grund av svullnad eller förtjockning av senskidorna”, säger Sommarhem.

För stort tr yck försvagar blodcirkulationen i nerven och den börjar lida av syrebrist. Det går som med trädgårdsslangen man stiger på: då slangen plattas till störs vattencirkulationen.

Ofta uppstår karpaltunnelsyndromet som summan av flera faktorer och det är svårt attn urskilja en tydlig orsak. Repetitivt arbete, skakningar, hårda grepp och en ofördelaktig arbetsställning gör oss mer utsatta. Till exempel datorarbete, trädgårdsarbete, handarbete, skruvande och att skrolla på telefonen kan irritera handleden. Skador i handledsområdet, ärftlig utsatthet, över vikt, åldrande, graviditet och sjukdomar som diabetes och inflammatoriska reumatiska sjukdomar, särskilt ledgångsreumatism, medför en förhöjd risk.

Bland dem som har ledgångsreumatism ligger ofta en senskideinflammation bakom den klämda ner ven. Inflammationen gör karpaltunneln trängre och kan dessutom skada senorna. Klämsymtomen i handleden för växlas lätt med besvär som hör ihop med reumatiska sjukdomar, eftersom inflammationen och den klämda ner ven kan kännas samtidigt och på samma sätt.

”Skillnaden är ändå att karpaltunnelsyndromet framför allt orsakar domning”, säger Sommarhem.

Kan besväret gå om av sig självt?

Om den inklämda ner ven i handleden inte ger andra symtom än att fingrarna domnar om nätterna eller morgnarna kan läget bli lugnare av sig självt. Till exempel renoveringsarbete eller storstädning kan irritera handleden, men då det är gjort och handen får vila går symtomen ofta om.

”Om du märker att en viss typ av ansträngning för värrar symtomen lönar det sig att i mån av möjlighet minska eller undvika det. Minska på belastningen och ge handleden tid att återhämta sig”, säger Sommarhem. Knepen är enkla: ta pauser, byt ställning, stretcha lätt och vila handleden under dagens lopp. Arbetsergonomin är också viktig. Arbetsplatsen kan justeras så att handleden är rak över tangentbordet och man kan lära sig använda musen med båda händerna. Man kan testa smärtstillande mediciner, även om de inte alltid har effekt på nervrelaterad värk. När det gäller reumatiska sjukdomar är det särskilt viktigt att hålla inflammationen under kontroll, eftersom en god vårdbalans också lindrar symtomen i karpaltunneln.

Om ner vklämningen är lindrig kan en nattskena räcka som hjälp.

”Många sover med böjd handled, i synnerhet i fosterställning. Nattskenan håller handleden rak under sömnen och minskar tr ycket på ner ven.”

Det lönar sig att använda skenan 6–8 veckor. Du kan köpa skenan på ett apotek eller i en hjälpmedelsbutik. Kolla att skenan erbjuder ordentligt stöd för handleden. Också en läkare föreslår i allmänhet en nattskena som den första vårdmetoden vid karpaltunnelsyndrom.

”När det gäller personer med reumatiska sjukdomar är det mindre troligt att en nattskena räcker för att dämpa symtomen. Det kan vara bra att bereda sig på det i något skede blir nödvändigt med en operation.”

Operation ger plats för nerven

Ifall symtomen inverkar på vardagen och inte lugnar sig med hjälp av vila och en nattskena lönar det sig att gå till en läkare. Karpaltunnelsyndrom har en tendens att försvåras med tiden. För någon tar det år, för någon annan veckor eller månader.

”Diagnosen ställs i allmänhet genom en så kallad ENMG-undersökning av ner vbanorna. Undersökningen ger också en bild av hur svår ner vklämningen är. Symtomen och svårighetsgraden går inte nödvändigtvis hand i hand”, säger Sommarhem.

Om ner vklämningen är allvarlig, eller om symtomen är allvarliga och inte lugnar sig på något annat sätt, lönar det sig att ta till operation. Operationen görs i allmänhet med lokalbedövning.

”Vid operationen delar man det ledband som utgör karpaltunnelns tak och då frigörs det utr ymme för centralner ven. Då det gäller patienter med en reumatisk sjukdom kan man samtidigt avlägsna inflammerad vävnad runt senorna. På så sätt blir karpaltunneln rymligare samtidigt som man skyddar senorna.”

Det lönar sig att försiktigt börja röra på fingrarna och handleden genast efter operationen för att minska på svullnad och undvika ärrvävnad. Rörelse ger också smärtlindring.

Domningen och nattsmärtan blir för de flesta lättare redan inom några dagar. I svåra fall kan det ändå ta flera månader för nerven att återhämta sig. Beroende på arbetets art behöver man två till sex veckors sjukledighet.

”Rätt utförd hjälper operationen nästan alltid för gott, det är sällan man behöver upprepa den.”

Många biter ändå ihop onödigt länge innan de söker hjälp. En utdragen ner vklämning kan orsaka bestående förändringar i känslosinnet och muskelkraften.

”Man kan i allmänhet utan risk följa med läget någon månad, men om symtomen fortsätter lönar det sig att visa upp handen för en läkare.”

Ta pauser och gympa

Regelbunden handgymnastik sätter igång blodcirkulationen, upprätthåller rörligheten och kan minska pressen på centralnerven.

Gör rörelserna med båda händerna flera gånger i lugn och ro. Håll tänjningarna 15–30 sekunder och upprepa några gånger.

• Sträck fram armarna. Rulla lätt handlederna med- och moturs.
• Knyt näven och sträck sedan ut fingrarna. Du kan också knyta näven runt en mjuk stressboll.
• Sträck ut fingrarna och böj dem sedan vid mellan- och ytterleden.
• Sträck ut fingrarna och för samman tummen och lillfingret.
• Sträck ena armen rakt framåt med handflatan nedåt. Dra försiktigt fingrarna uppåt med den andra handen tills du känner en töjning i handleden.
• Böj handleden lätt uppåt. För tummen långt ifrån pekfingret och dra tummen lätt till sidan med den andra handen till du känner en töjning. Låt handleden och tummen slappna av.

Text: Pirkko Tuominen
Bild: Susa Laine ja 123rf

Artikeln har publicerats i Tidningen Reuma 4/2025.