Reumaförbundets påverkansarbete främjar förverkligandet av intressen och rättigheter för personer med reumatism och andra muskel- och skelettsjukdomar.
Vi höjer långtidspatienters röst i politiskt beslutsfattande och samarbete med myndigheter, andra organisationer och föreningar samt professionella inom området.
I centrum för vår påverkansverksamhet står social- och hälsopolitiska teman som i stor utsträckning berör personer med reumatism och andra muskel- och skelettsjukdomar. Dessa inkluderar till exempel medicin-, sjukvård- och reseersättningar, rehabilitering, likabehandling och tillgång till behandling samt att det skulle finnas tillräckligt med kompetenta yrkesverksamma.
Erfarenhet hörs i vår verksamhet
Våra aktiviteter härrör från behoven hos patienter med reumatism och reumatoid artrit och de vardagliga utmaningar de upplever. Så kontakta oss gärna!
Reumaförbundets mål inför kommunal- och välfärdsområdesvalet 2025
Reumaförbundets mål inför kommunal- och välfärdsområdesvalet våren 2025 är publicerade! Valen förrättas samtidigt söndag 13.4.2025, förutom i Helsingfors, där man endast förrättar kommunalval.
Genom att rösta påverkar du vilka som bestämmer om frågor som rör allas vår vardag under de följande fyra åren. Vi uppmuntrar dig också att kandidera eller att gå med i en stödgrupp för en kandidat som främjar våra gemensamma mål till förmån för reumatiska och andra sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.
Nedan har vi sammanställt Reumaförbundets kommunal- och välfärdsområdesvalteman. Du kan skriva ut broschyren här.
I de framtida välfärdsområdena samarbetar och samråder man med organisationer i utvecklingen av verksamheten.
Föreningar inom social- och hälsovårdssektorn ökar människors totala välbefinnande och funktionsförmåga genom att minska ensamhet och erbjuda kamratstöd och hobby- och motionsverksamhet med låg tröskel till alla intresserade.
Kloka är de välfärdsområden som stödjer de föreningar som drivs av frivilliga krafter för att främja hälsa och välbefinnande bland sin befolkning. Föreningarna känner sin medlemskår och känner till medlemmarnas behov och kan på så sätt unisont framföra de sjukas röst.
I de framtida välfärdsområdena är det lättare att bevara människornas arbets- och funktionsförmåga när smidiga vårdstigar och patientorganisationer hjälper till vid navigeringen i social- och hälsovårdstjänsterna, tillgången på vård förbättras och hälsovården effektiveras.
Upprättande av vårdplan bör bli en etablerad praxis i alla välfärdsområden. Obehandlade sjukdomar, oavslutade vårdmöten och bristen på vårdplaner blir dyra för samhället.
Snabb tillgång på primärvård och specialiserad sjukvård är centralt för att hälsoproblemen inte ska öka eller förvärras.
Expertsjukskötartjänsterna bör återinföras till primärvården. Kompetent reumatikervård inom primärvården skulle hjälpa patienten av engagera sig i sin egenvård och minska behovet av specialiserad sjukvård.
I de framtida välfärdsområdena är en aktiv livsstil en del av människans vardag eftersom den bidrar till att förebygga, behandla och rehabilitera många sjukdomar.
Med frivilliga krafter ordnar föreningar sådana motionstjänster för personer med nedsatt funktionsförmåga som i princip inte erbjuds av andra tjänsteproducenter. För att främja anpassad motion bör välfärdsområdena dra nytta av organisationernas expertis.
Regionala förvaltningsgränser får inte utgöra ett hinder för människans rörlighet.
Välfärdsområdet och kommunerna bör komma överens om att även i fortsättningen bevilja skäliga stöd till organisationer inom social- och hälsovårdssektorn för att verksamheten ska kunna fortsätta.
Förutsättningen för en attraktiv kommun är driftiga människor och ett aktivt föreningsfält. Organisationernas föreningar erbjuder kommuninvånarna stöd och tjänster som myndigheterna inte på egen hand klarar av.
Välfärdsområdet och kommunerna bör komma överens om att understöden till organisationer inom social- och hälsovårdssektorn fortsätter som ett led i välfärdsområdesstrategin.
Även om frivilligarbete sker utan ersättning, är det svårt för lokalföreningar och frivilliga att bedriva verksamhet utan finansiellt stöd. Föreningar behöver finansiering för sin verksamhet och lokaliteter till sitt förfogande.
Föreningar bör inkluderas i kommunens verksamhet. Till exempel äldreråd och råden för personer med funktionsnedsättning främjar samverkan organisationer emellan och främjar delaktighet för äldre, personer med funktionsnedsättning och andra specialgrupper.
Föreningsverksamhet uppmuntrar till frivillighet som är hörnstenen bland annat för en stor del av kommunens hobby- och motionsverksamhet.
Frivillig- och talkoarbete är grunden för en förmånlig motionshobby med låg tröskel. I många kommuner bereder denna verksamhet vägen också för dem som har utmaningar med sin rörlighet på grund av sjukdom.
Organisationerna hjälper till att minska ensamheten och öka den fysiska aktiviteten. Vi ser till att det finns tillgängliga möjligheter till fysisk aktivitet i kommunen året om, bland annat genom sandning, tillräckligt god belysning fram till kvällen och bänkar att vila på.
Vårt budskap till välfärdsområdena
I välfärdsområdesstrategin och i de praktiska arrangemangen bör man se till att:
Föreningarna får finansiering för sin verksamhet och lokaliteter till sitt förfogande. Välfärdsområdet och kommunerna bör som ett led i sin välfärdsområdesstrategi komma överens om att säkerställa kontinuiteten i finansieringen av organisationer inom social- och hälsovårdsbranschen.
I välfärdsområdet samarbetar man och lyssnar på föreningarna i utvecklingen av verksamheten.
I välfärdsområdet är man medveten om föreningarnas viktiga roll för att främja hälsa och välbefinnande. Beslutsfattare och tjänsteinnehavare känner till föreningens verksamhet som bland annat består av kamratstöd, rådgivning samt motions- och hobbygrupper.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt smidiga övergångar mellan olika professionella och olika vårdnivåer för dem som insjuknat.
Det bör finnas tillräckligt med reumatologer, reumaskötare och andra experter inom STORsjukdomar.
Det borde satsas på att göra vårdplaner och att skapa strukturer för att genomföra dem i praktiken.
Det är viktigt med snabb tillgång på vård så att hälsoproblemen inte ökar.
Rehabiliteringen bör tydligt knytas till vårdstigen.
Hänvisning av patienter till patientorganisationernas kamratstöd och verksamhet bör införas som ett led i vårdstigen. Föreningarna erbjuder stöd och verksamhet som ett komplement till hälso- och sjukvårdens tjänster för dem som insjuknat.
Riksdagens Tules-grupp
Riksdagens Tules-grupp är ett aktivt expert-, samarbets- och påverkarnätverk.
Gruppen avser att ge en röst i samhället åt dem som har en sjukdom i stöd- eller rörelseorganen (STOR eller tules på finska), är långtidssjuka eller multisjuka samt deras närstående. Gruppen följer med och påverkar social- och hälsovårdspolitiken på riksplanet. Dessutom belyser den brister i vården, socialskyddet och verksamhetsmiljön i allmänhet, samt arbetar för att få bristerna avhjälpta.
Genom gruppen får riksdagsledamöterna aktuella meddelanden och idéer från fältet. Gruppen fungerar m.a.o. som en kanal för förmedling av information om denna viktiga sektor ur såväl expert- som medborgarsynvinkel. Riksdagsledamöterna får information som kan användas som stöd för beslut och dessutom kan de arbeta i grupp och på så sätt främja en god sak.
Gruppen sammankommer några gånger per år. Riksdagens Tules-grupp kan lägga fram initiativ (t.ex. i form av skriftliga spörsmål och ställningstaganden), arrangera evenemang, samarbeta med andra och bjuda in experter för att få höra deras syn. Därtill fungerar riksdagsledamöterna som STOR-budbärare som förmedlar information om olika händelser i t.ex. medier.
Riksdagens Tules -grupp
Oskari Valtola (saml.), ordförande Inka Hopsu (gröna), vice ordförande Paula Risikko (saml.) Mia Laiho (saml.) Sari Sarkomaa (saml.) Tarja Filatov (sd.) Eeva-Johanna Eloranta (sd.) Aki Lindén (sd.) Hanna-Leena Mattila (cent.) Aino-Kaisa Pekonen (vänst.) Päivi Räsänen (kd.)
Reumaförbundet
Anu Uhtio
verksamhetsledare
Maria Mattila
Expert inom social- och hälsovårdspolitik
Riksdagens Tules -gruppens kontaktperson
Elina Heino-Lehtimäki
ordförande
Suomen Reumanuoret ry
Expert medlem
Marja Kinnunen
verksamhetsledare
Stöd- och rörelseorganförbundet i Finland rf
