Smärta i armbågen eller axeln kan orsakas av bursit
Slemsäckar, som fungerar som ett slags lager, kan ibland bli inflammerade och medföra smärta i armbågen eller axeln. Då blir det besvärligt att lyfta, sträcka eller stödja armbågen eller axeln mot något. Då bör man undvika att avsiktligt irritera den ömma punkten.
Om du stöter armbågen mot en dörrkarm eller ett bordshörn, kan den skarpa smärtan få dig att svära så det osar och tårarna att välla upp i ögonen. Det känns som att det knappt finns någon mjukvävnad eller några muskler utan bara tunn hud som skyddar den hårda och beniga armbågen.
För den som inte är insatt i anatomi kan det komma som en överraskning att det i armbågen finns en vätskefylld slemsäck, bursa. Det finns bursor på andra håll i kroppen också, till exempel i axlar, knän, höfter och hälar. Totalt finns det över hundra av dem i kroppen.”Slemsäckarna fungerar som ett lager och minskar friktionen mellan muskler, senor och ben”, säger Jarkko Pajarinen, specialistläkare inom ortopedi och traumatologi.
Du märker inte av slemsäcken förrän den inflammeras. Då uppstår det svullnad, rodnad och smärta i den. En synlig påse som ofta är känslig för beröring bildas i armbågsspetsen.
Inflammationen kan uppstå till följd av en smäll, belastning eller mekanisk retning. Den ytliga slemsäcken kan bli inflammerad om du upprepade gånger stödjer din armbåge mot arbetsbordet. Då är armbågen utsatt för ständigt tr yck, vilket slemsäcken inte gillar.
”Ibland kan slemsäcksinflammationen, bursiten, orsakas av en bakterie som kommer in i slemsäcken via ett sår. Det är emellertid mer sällsynt.”
Muskelobalans en av orsakerna
Om armbågen är frisk och fungerar normalt, märker du knappt av den. En ond armbåge kan däremot förvärra utförandet av många vardagliga sysslor, till exempel att arbeta framför datorn, klä på och ta av sig kläder, lyfta och bära butikskassar. Det gör ont att röra på och böja armbågen och att nudda vid det irriterade området, för att inte tala om att luta sig mot det, är oangenämt.
”Bursit i armbågen är väldigt vanligt. Inflammationstillstånd i axeln är också vanliga, och där är bursit oftast en av orsakerna. I fråga om axeln är gränsen hårfin mellan en inflammation i slemsäcken eller i rotatorkuffssenan under den. För behandlingen spelar det ingen större roll var inflammationen sitter”, säger Pajarinen.
Bursit i axeln är kopplad till andra axelbesvär som orsakas av belastning och degeneration. Den förekommer allmänt hos personer som är i medelåldern, som är aktiva och i synnerhet hos personer vars axel utsätts för belastning på arbetet eller under idrottsutövning.
”I det praktiska läkararbetet ser man ofta bursiter som har uppstått utan tydlig yttre anledning. Den bakomliggande orsaken kan vara nedsatt funktion i axelns eller skuldrornas muskler till följd av muskelobalans”, säger Pajarinen.
Inflammatoriska reumatiska sjukdomar kan öka risken för slemsäcksinflammation, men å andra sidan är bursiter synnerligen vanliga oavsett om du har en långvarig sjukdom eller inte.
I axeln är slemsäcken gömd, och därför syns det sällan på utsidan att den är inflammerad. Men smärtan känns och praktiskt taget all rörelse av axeln gör ont.
”På natten är smärtan i axeln inte nödvändigtvis konstant, men smärtan kan börja störa sömnen om du ligger på samma sida som din onda axel. Det orsakar tr yck på axeln och för värrar den smärta som inflammationen medför.”
Pauser dämpar inflammationen
Vid olycksfall, till exempel om du ramlat och slagit i din armbåge eller axel eller om du fått en bristning i din axel, bör du uppsöka läkare omgående. Om slemsäcken i armbågen eller axeln inflammeras utan trauma, kan du följa med läget på hemmaplan i upptill ett par veckor.
”Bursit som uppstått till följd av belastning avtar oftast av sig själv om du undviker rörelser som medför smärta”, säger Pajarinen.
När du har ont i armbågen bör du bland annat undvika att stödja armbågen mot ett bord eller armstödet på en stol. När du har ont i axeln bör du däremot undvika att ha armen i upphöjt läge och att sträcka ut överarmen, till exempel lyfta saker och ting, spela racketspel eller utföra axelpressar på gymmet.
I allmänhet undviker människan av naturen att göra det som gör ont. Några veckors paus kan räcka till att lindra inflammationssymtomen, men ibland kan det gå flera månader innan smärtan avtar.
”Smärta är väldigt individuellt och smärtupplevelsen reglerar vad du kan göra. Du behöver inte sluta med all rörelse, utan kan röra dig och utföra dina vardagssysslor så långt smärtan tillåter.”
Du kan lindra smärtan till exempel med kylpåsar som du för varar i fr ysen. Testa att lägga kylpåsen på den ömma punkten i 10-20 minuter åt gången flera gånger om dagen. Linda gärna en handduk eller gasväv runt påsen för att skydda huden mot köldskada.
Vid behov kan du ta ett antiinflammatoriskt läkemedel i en kort kur enligt anvisningarna på förpackningen.
Du ska under inga omständigheter på egen hand punktera en slemsäck som buktar ut i armbågen.
”Det hör till medicinsk verksamhet att punktera och tömma påsen. Om du utför proceduren själv, kan det hända att det kommer sådana bakterier i slemsäcken som inte fanns där sedan tidigare. Det kan leda till en varig bakteriell infektion som är mycket svårbehandlad”, understr yker Pajarinen.
En infektion i slemsäcken orsakad av bakterier leder till feber. Det uppstår även en tydlig svullnad i slemsäcken och det gör väldigt ont i den. I ett sådant fall bör du utan dröjsmål uppsöka läkare eftersom en bakteriell infektion alltid kräver åtminstone antibiotika.
Kortison hjälper bara en del
Egenvård verkar inte alltid hjälpa. Då kan läkaren ge en kortisoninjektion i axeln, vilket dämpar inflammationsreaktionen.
”Dess effekt är individuell. En del tycker att kortisonet hjälper omedelbart och axeln är smärtfri nästa morgon. Hos en del hjälper det inte alls”, säger Pajarinen.
Kortison i armbågen används med större eftertanke och mer sällan eftersom det finns många åsikter om dess nytta. Om inflammationen ändå blir långvarig, kan läkaren tömma slemsäcken och samtidigt injicera kortison i den.
Rehabilitering som är planerad av en fysioterapeut bidrar ofta till att minska smärta och förbättra axelns funktion.
”Det funkar inte att bara knäppa med fingrarna och så är du klar att börja träna igen, utan du får snällt vänta tills musklerna i skuldrorna och axeln blir starkare och muskelbalansen i övre kroppen blir bättre. Fysioterapeutisk träning hjälper till att förhindra att bursiten återkommer.”
Behandlar man besväret ordentligt från början, återkommer det sällan. Kanske människan också lär sig att undvika ställningar och aktiviteter som leder till inflammerade slemsäckar.
Om du själv har testat alla vårdmetoder utan att få hjälp kan en kirurg i vissa sällsynta fall avlägsna slemsäcken i armbågen kirurgiskt. Det finns inga tydliga belägg på att kirurgiska ingrepp i axeln har effekt.
”Behandlingen av en inflammation i en slemsäck omfattar i regel allt annat än kirurgisk behandling.”
Motion bidrar till att motverka slemsäcksinflammation
- Undvik rörelser och arbetssätt som orsakar ensidig belastning eller tryck på armbågar eller axlar. Om arbetsuppgifterna belastar armbågs- eller axelleden, byt arbetsställning och ta pauser från jobbet tillräckligt ofta. Pausgympa är bra!
- Rör på dig mångsidigt och ta hand om din muskelkondition. Stärk musklerna i övre ryggen, axlarna, bröstet och skulderbladen med måttlig träning. Exempelvis rodd- och dragövningar från olika vinklar stärker de muskler som omger axelleden på ryggsidan, medan armhävningar och pressövningar stärker de som finns på bröstsidan. Flyes stärker i synnerhet axelmusklerna.
- Utför rörlighetsövningar eftersom spända muskler kan leda till att du får ont i axeln. Testa olika dynamiska och statiska tänjningar. Du når de djupare musklerna med exempelvis en foamroller eller fasciaboll. Rullning lindrar låsningar och smärta, slappnar av, tänjer, minskar muskelstelhet och ökar rörligheten.
- Vid behov, vänd dig till en fysioterapeut eller till exempel gyminstruktör för att få råd och hjälp.
Text: Pirkko Tuominen
Bild: 123rf ja Susa Laine
Artikeln har publicerats först i Tidningen Reuma 3/2024.