Ryggskottet slog till

Ryggskott är lömskt, men ofarligt. I stället för att akta dig och spänna dig, vill din onda rygg att du rör på dig varsamt.
Du ser ett skräp på golvet, och plockar upp det direkt. När du snabbt böjer dig framåt, knäpper det till i r yggen och du känner en skärande smärta.

Ryggskott är en mycket passande benämning för plötslig smärta i nedre delen av r yggen. Det slår till plötsligt som en blixt från klar himmel och skär till som en vass pilspets. Nu gick det illa, tänker du, i synnerhet om du inte ens kan räta upp ryggen. Smärtan är emellertid värre än själva skadan. Inget är spräckt i r yggraden.

Med r yggskott, lumbago, avses vanligen en sträckning i r yggens mjukdelar, till exempel i en muskel eller i ett ledband, som uppstår till följd av en plötslig ovarsam rörelse. Det kan till exempel uppstå om du lyfter något snabbt och ovarsamt, sträcker dig efter något eller vrider på dig. Ryggskott irriterar smärtner vernas ändar i r yggen och känns oftast som en skärande smärta i nedre delen av ryggen. Det uppstår en spänning i musklerna kring det smärtsamma området. Kroppen försöker förhindra att vävnaderna skadas ytterligare.

”Den här typen av kraftig muskelkramp är ett sätt för kroppen att skydda sig mot ytterligare belastning och den kan låsa positionen så att du lutar snett åt sidan eller framåt. Ibland blir du så stel i r yggen att du blir tvungen att ta ambulansen till första hjälpen då du inte klarar av att röra dig”, säger Tero Lagerstedt, specialistläkare i fysiatri.

Håll dig i rörelse

I början kan det kännas besvärligt, till och med omöjligt, att räta ut r yggen, komma upp ur sängen och att göra andra rörelser. Du kan låta r yggen vila tills det värsta går över, men du ska absolut inte ligga i soffan eller sängen mer än ett par dagar. Om du förblir orörlig, blir återhämtningen långsammare och ryggen blir stel. Det är viktigt att återställa ryggens normala rörlighet.

”Du kan ta antiinflammatoriska läkemedel eller paracetamol enligt anvisningarna på förpackningen mot den värsta smärtan och för att hålla dig aktiv. Du kan också testa med kyla och värme på det drabbade området flera gånger om dagen ungefär en kvart i taget”, säger Lagerstedt.

En kylpåse eller en påse med djupfr ysta grönsaker kan användas som kylbehandling, och som värmebehandling kan du till exempel använda en havredyna som du värmer upp i mikrovågsugnen. Testa själv för att se vilken som passar dig bättre eller om de alls passar. I den akuta fasen upplever många att kyla lindrar, men senare kan värme kännas bättre och hjälpa dig att slappna av där det onda sitter.

Om du har spänningar i mitten av r yggen kan du försöka att avlasta r yggen med olika viloställningar, till exempel med psoasställning: Lägg dig på r ygg med en kudde under huvudet och placera benen på en stol eller annan upphöjning så att knäna och höfterna är i 90 graders vinkel. Håll denna position i 10–15 minuter och andas lugnt under tiden. Du kan även testa lätt massage.

”Om smärtan i r yggen är så kraftig att du inte klarar av den, uppsök en läkare. Läkaren kan skriva ut ett recept på starkare värkmedicin.”

Ryggen gillar promenader

Då människan får ont i r yggen, börjar hon omedvetet akta rörelse så att ryggen inte ”går sönder”. Rörelse gör emellertid ingen skada.

”Ryggen är stark och klarar av rörelse även om det gör ont i den. Hemma kan du testa lätta vardagssysslor så långt smärtan tillåter. Du kan även försöka att vrida och böja r yggen försiktigt”, säger Lagerstedt.

Varje liten rörelse gör gott. Aktivitet gör ryggen spänstigare, främjar ämnesomsättningen i vävnader, förbättrar deras upptag av syre och näringsämnen och främjar ryggens återhämtning. Genom att använda r yggen minskar rädslan, ömheten och därigenom din upplevelse av smärta.

”Så fort som smärtan i r yggen lättar en aning, kan du gå ut på promenad, först på en kort och så småningom på längre promenader”, säger Lagerstedt.

Promenader är ofta ett ypperligt sätt att behandla ryggsmärta. Att promenera är skonsamt, enkelt och tr yggt och något du kan göra var och när som helst. Det är lätt att bege sig ut direkt från sin ytterdörr – och det faktum att det är enkelt är särskilt viktigt när smärtan är ny. Om det bara är möjligt, styr dina steg till en mjuk skogsterräng, det är mer skonsamt för din r ygg än att promenera på hård asfalt.

Många upplever också de får hjälp av vattenlöpning eller annan vattengymnastik. Vattnets bärkraft underlättar all rörelse när du har ont i r yggen. Vatten har en naturligt avslappnande, bärande och lindrande verkan på smärta. Kom ihåg att öka på motionens varaktighet, intensitet och mängd i takt med att smärtan lindras.

Om hemmaknepen inte hjälper

Även om smärtan från r yggskottet är kraftig i början, börjar den avta efter några dagar. Du kan fortfarande ha ont i ett par, tre veckors tid, men oftast läker r yggskottet ut senast inom en månad efter det att smärtan började.

”Om r yggsmärtan kvarstår, bör du uppsöka en läkare. Om du inte vet vad det är fråga om eller om du misstänker att du drabbats av något allvarligare än ryggskott i r yggen, bör du vända dig till en fysiater”, säger Lagerstedt.

Om ryggsmärtan är outhärdlig eller om du dessutom har andra symtom, till exempel i urinblåsans eller tarmens funktion, kraftig smärta som strålar ut i de nedre extremiteterna, kramper, domningar eller svaghet i benen, bör du åka in akut.

De flesta formerna av ryggsmärta går över utan proffshjälp, men ibland verkar hemmaknepen inte räcka till. Läkaren ordinerar oftast bara läkemedel, men mer heltäckande hjälp kan du få av manuella terapier såsom OMT-fysioterapi, osteopati eller naprapati. Det löns ändå att vänta några dagar tills den värsta smärtan är förbi. Det är rätt omöjligt för en terapeut att behandla en patient om alla positioner medför svår smärta.

Orsaken kan ligga i en felställning i bäckenet

Ryggskott kan drabba vem som helst och medföra r yggsmärta också hos personer som insjuknat i reumatiska sjukdomar. Ryggskott drabbar uppskattningsvis tre av fyra finländare i något skede av livet. Hos en del är det vanligare och återkommer lätt. Det är lättare att drabbas om muskelbalansen är dålig och muskelkonditionen svag.

”Regelbunden motion hjälper till att hålla r yggen i skick. En god muskelkondition i mitten av kroppen och nedre extremiteter främjar r yggens funktion och r ygghälsa. Det är särskilt viktigt med muskelkonditionsträning och därför behövs mer rörlighetsträning som innebär olika typer av böjningar och vridningar”, säger Lagerstedt.

Enligt Lagerstedt är den bakomliggande orsaken till r yggskott ofta en felställning i bäckenet, vilket beror på en felställning i SI-leden. SI-leden är en stor led mellan korsbenet och höftbenet på bägge sidorna av bäckenet. Strukturellt är den en robust, stark och hållbar led, men den är känslig för felställningar och felaktiga rörelser. SI-leden vill vara i exakt korrekt position och röra sig precis som det är tänkt att den ska röra sig. Felställning kan medföra många olika symtom, smärttillstånd och stelhet. Problem i SI-leden är mycket vanliga.

Ibland kan smärta som liknar r yggskott kvarstå i månader, men i magnetundersökning hittas inget som är fel.
”Om behandling och träning inte ger resultat, bör du låta en OMT-fysioterapeut eller en fysiater väl bevandrad i manuell terapi undersöka SI-leden. Besvär orsakade av felställning i SI-leden lindras när leden återigen börjar fungera på rätt sätt. Behandlingen går helt enkelt ut på att återställa leden till rätt position.”

Att korrigera SI-ledens position kan ibland eliminera symtomen på en gång. Patienten kan ha haft besvärlig smärta i månader, men när hen kliver ner från behandlingsbordet, är smärtan borta. Hos andra lindras symtomen gradvis och det blir lättare att både vara och röra sig till följd av den korrekta bäckenpositionen.

Undvik ryggont

• Undvik att sitta hela tiden och andra ensidigt belastande positioner. Ställ dig upp och stå åtminstone en gång i timmen och öka rörligheten under dagen. Det är bättre att röra på sig sex minuter tio gånger om dagen än att gå på en timmes promenad, men sitta still resten av dagen.
• Håll musklerna i skick. Träna din muskelkondition och rörelsekontroll ett par gånger i veckan. Du kan göra motståndsövningar med gummiband, handvikter, skivstänger eller gymmaskiner.
• Använd din rygg. Ryggen rör sig åt många olika håll och det löns att böja den framåt, bakåt och åt sidorna, vrida sig och sträcka sig. Pilates, yoga och gympa är bra träning för ryggen.

Text: Pirkko Tuominen | Bild: 123RF | Översättning: Ingela Åström

Artiklen har publicerats först i tidningen Reuma 2/2024.