Har du vaccinskyddet i skick?

Det är viktigt att hålla koll på sitt vaccinskydd. Men vilka vacciner är det vi bör ta och när?

När fick jag stelkrampsvaccin senast? Har jag blivit vaccinerad mot mässling? När tog jag coronavaccinet senast? Få av oss kommer ihåg vilka vaccin vi fått. Finland saknar ett rikstäckande register där vi kunde se vilka vaccinationer vi fått och när. De nyaste vaccinationerna kan hittas i Mitt Kanta-tjänsten. Ett vaccinationskort är inte heller till stor nytta om det har försvunnit – vilket det gjort för de flesta.

Det är ändå viktigt att hålla vaccinationsskyddet uppdaterat, i synnerhet om du har en reumatisk sjukdom. Om du inte kommer ihåg eller inte vet, är det ofta värt att ta ett viktigt vaccin för säkerhets skull. Det finns ingen risk för överdosering.
”Den inflammation som reumatiska sjukdomar medför och de läkemedel som dämpar den kan försvaga kroppens immunförsvar, var vid människan kan vara mer mottaglig för smitta. Blir du smittad, är sjukdomen oftast allvarligare än hos personer som är friska i grunden, och den kan till och med för värra den primära sjukdomen”, säger Veli-Jukka Anttila, specialist i internmedicin och infektionssjukdomar.

Så långt det är möjligt bör vaccinationsskyddet säkerställas innan behandling mot den reumatiska sjukdomen sätts in, men det är viktigt att även kontrollera det i ett senare skede, till exempel vid uppföljningsbesök tillsammans med en reumaskötare. Ungefär hälften av dem som insjuknat i reumatiska sjukdomar är omedvetna om sitt vaccinationsskydd eller så har de inte tagit de nödvändiga vaccinationerna. Det finns alltså utr ymme för förbättringar.

”De flesta är ändå positivt inställda till vaccin och förstår deras betydelse”, konstaterar Anttila.

Alltid i kraft

Det rekommenderas att vi tar alla de vaccin som hör till det nationella vaccinationsprogrammet.

De kostnadsfria vaccinerna ges på hälsocentralen eller inom den specialiserade sjukvården.

Vi bör alla ha ett giltigt vaccinationsskydd mot stelkramp under hela vår livstid. Stelkramp orsakas av en bakterie som finns i tarmen på djur och i jorden. Du kan få smittan om du ramlar med cykel, trampar på en spik, blir biten av en hund, får ett brännsår eller får jord i ett sår när du arbetar i trädgården.

Praktiskt taget alla finländare, med undantag av de allra äldsta, har fått vaccin mot difteri och stelkramp som barn. Vuxna i åldern 25–65 år behöver en boosterdos av dT-vaccinet vart 20 år och efter 65 års ålder vart tionde år. Du måste själv se till att uppdatera ditt vaccin.

”Om det har gått över 10 år sedan din senaste vaccination och du får ett smutsigt sår, kan du behöva en extra boosterdos”, säger Anttila.

”dT-vaccinet innehåller inga levande försvagade sjukdomsalstrare. Det kan tryggt ges till personer med reumatiska sjukdomar utan att behöva pausa läkemedelsbehandlingen.”

Femtioåringarna hör till förlorarna

Många har glömt att ett flertal dödliga och funktionsnedsättande sjukdomar har försvunnit tack vare vacciner. Om vaccinationstäckningen minskar, kan sjukdomarna få fäste igen. Till exempel har antalet mässlingsfall i Europa ökat i oroväckande grad.

”Alla vuxna borde ha ett skydd mot mässling, påssjuka och röda hund. De flesta som är födda år 1975 och senare har fått de två nödvändiga doserna av MPR-vaccin mot dessa sjukdomar. De flesta som är födda i början av 1960-talet eller tidigare har däremot haft dessa sjukdomar och är således immuna mot dem”, säger Anttila.

Om du inte har haft alla dessa tre sjukdomar, behöver du vaccinera dig. De som faller mellan två stolar är oftast personer födda mellan åren 1965 och 1975, men även hos personer med utländsk bakgrund kan vaccinationsskyddet vara bristfälligt. Ta gärna upp ditt vaccinationsbehov och tidpunkten för vaccinationer med din behandlande läkare.

MPR-vaccinet innehåller levande försvagade virus, så behandlingen mot reumatism kan behöva pausas eller minskas inför vaccineringen.

”Vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare får inte ges till personer som har allvarligt nedsatt immunförsvar, till exempel till personer som använder biologiska läkemedel eller JAK-läkemedel, utan tillräckligt lång karenstid. Om möjligt, borde vaccin ges redan innan behandlingen inleds.”

Den årliga influensasprutan

Personer som insjuknat i reumatiska sjukdomar och deras anhöriga får också influensavaccinet kostnadsfritt. Anttila anser att det är ytterst viktigt att ta det varje år. Influensa och dess följdsjukdomar kan vara allvarliga och till och med livsfarliga. Influensa kan bland annat medföra lunginflammation som kräver intensivvård.

”Det sägs ofta att influensavaccinets effekt är begränsad. Vaccinet förhindrar inte att sjukdomen sprids, men det lindrar sjukdomen märkbart. Blir du sjuk, är sjukdomen lindrigare tack vare vaccinet. Den kan till och med vara symtomfri”, säger han.

Det har kommit ett nytt fyra gånger starkare influensavaccin som är avsett för över 60-åringar. Vill du ha ett sådant, måste du betala sprutan själv, för än så länge ingår vaccinet inte i det nationella vaccinationsprogrammet.

Injicerbara influensavaccin är tr ygga för personer med försämrat immunförsvar. Nässprayvaccin innehåller däremot levande sjukdomsalstrare och rekommenderas inte för personer som insjuknat i reumatiska sjukdomar.

Den antireumatiska behandlingen försvagar influensavaccinets effekt i någon mån.

”En del läkare rekommenderar uppehåll i behandlingen i samband med vaccination. Min personliga uppfattning är att du inte behöver ändra så mycket på medicineringen om du har en god behandlingsbalans.”

Coronavaccinet är här för att stanna

Under senhösten rekommenderades det att personer som använder läkemedel som försämrar immunförsvaret skulle ta en boosterdos mot covid-19 oavsett hur många boosterdoser de fått tidigare eller hur många gånger de haft sjukdomen.
Vaccinets effekt kan bli svagare än hos personer som är friska i grunden, och det skydd som vaccinet ger är oftast inte särskilt långvarigt. Framdeles kommer coronavaccinet förmodligen att årligen erbjudas riskgrupper. Vaccinationsrumban kommer troligen att lätta framöver.

”Jag antar att vi i något skede får ett kombinationsvaccin så att vi i samma spruta får ett skydd mot såväl influensa som corona”, säger Anttila. Coronavaccinet innehåller inte levande sjukdomsalstrare, så reumapatienter kan ta det utan att göra ändringar i sin läkemedelsbehandling. Vi vet däremot att personer som använder rituximab har ett sämre vaccinationssvar och åtminstone hos en del av dem har vaccinet dålig effekt.

En del måste vi betala själva

Ibland finns det också anledning att ta andra vaccin, men då betalar du dem oftast ur egen ficka. Risken för bältros som är en mycket smärtsam sjukdom ökar i takt med åldern, och den kan drabba alla som haft vattkoppor. Bältros orsakas av ett vattkoppsvirus som blivit kvar i kroppen och som aktiveras när immunförsvaret försvagas med åldern.

Risken att drabbas av bältros är dubbelt så hög hos personer med reumatism än hos andra. Användningen av JAK-hämmare ökar risken ytterligare. Vaccin mot bältros rekommenderas, men du blir tvungen att betala för det själv. Vaccinet tas i två doser och kostar totalt över 400 euro.

”I framtiden kommer vi säkert att över väga om samhället borde ersätta bältrosvaccinet för riskgrupper. Eller kanske den reumatiska enheten kunde bekosta vaccinet för dem som behöver det”, säger Anttila.

I Finland har vi två olika bältrosvaccin, varav det ena inte innehåller levande försvagat virus. Det är säkrare och effektivare för personer med inflammatoriska sjukdomar.

Även pneumokockvaccin kan tas utan pauser i medicineringen. Antireumatisk behandling som försämrar immunförsvaret ökar risken för lunginflammation orsakad av pneumokocker, hjärnhinneinflammation och allmänna infektioner.

”Pneumokockvaccin rekommenderas för alla som har långvarig kortisonbehandling via munnen eller annan immunsuppressiv behandling. De nya vaccinerna kostar 80–95 euro. Enligt dagens kunskap räcker ett vaccin till att ge skydd till en vuxen, och inga boosterdoser behövs.”

Vem får fästingvaccin?

Allt fler behöver TBE-vaccin mot fästingburen encefalit, hjärnhinneinflammation. Risken att exponeras beror på var i landet du befinner dig och hur du rör dig i naturen. Om risken att insjukna har konstaterats vara hög så hög i området att grundvaccinationsserien som omfattar tre doser är gratis, löns det absolut att ta den. Institutet för hälsa och välfärd uppdaterar information om vilka kommuner som omfattas av vaccineringarna på adressen thl.fi.

I delar av Finland rekommenderas det att du köper vaccinet på egen bekostnad om du rör dig mycket i naturen eller om du vistas långa tider i områden där det förekommer TBE. Personer med reumatism kan lugnt ta vaccinet. Fästingkontroll behövs ändå, för vaccinet skyddar inte mot den andra fästingburna sjukdomen borrelia.

Personer som gillar att resa kan dessutom behöva hepatit A och B-vaccin som skyddar mot leverinflammationer och vaccin mot gula febern. Vaccin mot gula febern innehåller levande försvagade virus och är kontraindicerat för en del personer som insjuknat i reumatism. En poliobooster kan också behövas om du reser till ett land med hög poliorisk. De injicerbara poliovaccin som används i Finland innehåller inte levande virus.

”Det löns att reda ut och ta alla nödvändiga vaccin i tid. Diskutera med en läkare redan när du planerar en resa. Om vaccinet inte innehåller levande virus, kan det i vanliga fall lugnt ges till personer insjuknade i reumatism.”

Text: Pirkko Tuominen | ÖVversättning: Ingela Åström | Bild: 123 RF