Artros i fingrarna

Det är svårt att öppna burklock, använda sax eller knäppa skjortan när det gör ont i fingrarna. Det går inte att bota artros i händerna, men det finns sätt att lindra symtomen och underlätta vardagen.

När fingrarna fungerar dåligt, märker vi hur viktiga händerna är för oss. Det är svårt att greppa en mjölkförpackning och ännu svårare att öppna den. Kaffekoppen hålls knappt i händerna, i synnerhet inte med morgonstela fingrar. Det som gör det lättare är att ledsmärtan ibland är borta en lång tid, så att du nästan hinner glömma bort den. Kan det vara så att artrosen håller på att bli bättre? Hur bra det än känns att smärtan är borta, är det ett faktum att artros inte kan stoppas eller botas.

”Det är typiskt för artros att symtomen kommer i skov. Smärtan kan vara väldigt intensiv, lindras eller försvinna helt. Ibland kan du vara smärtfri i månader, tills smärtan återkommer igen”, berättar Mikko Skutnabb, specialist i handkirurgi.

Vid artros i händerna är det vanligen tummens karpometakarpalled och fingrarnas ytter- och mellanleder som drabbas. Först gör det ont när du anstränger händerna, men smärtan lindras vid vila. När sjukdomen framskrider, blir smärtperioderna längre. Den molande värken kan bli konstant och lättar inte ens vid vila eller på natten.

Om diagnosen bekräftas som artros, vill många veta hur prognosen ser ut.

”Det är väldigt svårt att svara på den frågan. I en tidig sjukdomsfas går det inte att förutse hur snabbt sjukdomen framskrider. Hos en del framskrider den snabbt inom några år, hos andra är utvecklingen långsam och kan pågå i decennier.”

Förutom smärta kan det förekomma svullnad i lederna, senare även stelhet och felställningar. Många märker att det uppstår benutväxter på fingrarna och fingrarna blir knotiga. Handens greppstyrka och greppförmåga blir sämre.

Brosket bryts ner

En led är en förbindelse mellan två ben som gör att benen kan röra sig. Den gör att fingrarna kan böjas och tummen föras mot de andra fingrarna. Ben avslutas med en led som skyddas av ett glatt broskskikt som även fungerar som ledens glidyta. Ett friskt ledbrosk är en förutsättning för friska leder.

Vid artros försvagas broskvävnadens struktur gradvis och brosket tunnas ut. Till slut försvinner brosket helt och benytan blottas. Det är fortfarande oklart varför detta sker. Broskcellerna kan inte förnya sig och de kan inte bilda ny broskvävnad så att det skadade brosket skulle repareras.

”Artros är en fas i livscykeln hos en led, precis som rynkor i huden. När vi blir äldre får de flesta av oss artros, men den uppvisar inte alltid symtom. Vissa upplever symtomen som mer besvärande, medan andra inte besväras av dem nämnvärt”, säger Skutnabb. Man talar om sjukdom först när artrosen orsakar besvärande symtom. Smärtan debuterar vanligen vid 45–55 års ålder.

Ärftlighet spelar en viktig roll för uppkomsten av artros i händerna, vilket även kvinnligt kön, skador på leder och långvarig repetitiv rörelse och annan belastning i arbetet gör. Övervikt belastar i synnerhet bärande leder, men dess metabola och inflammatoriska faktorer kan även påverka fingrarnas leder negativt.

Artros är inte det samma som ledgångsreumatism, som är en inflammatorisk ledsjukdom.

”Inflammationen skadar leden, men det finns väldigt effektiva behandlingar mot ledgångsreumatism idag, och därför är prognosen för leden bättre vid ledgångsreumatism. Personer med reumatism kan givetvis även drabbas av artros med åldern.”

Rörelse smörjer lederna

Även om artros också kallas ledförslitning, beror den i allmänhet inte på att leden har blivit använd, och leden förslits inte mer av att man rör på den. Tvärtom är rörelse medicin vid artros. Måttlig, mångsidig motion hjälper dig att hantera smärtan och bevara muskelstyrkan och ledernas rörlighet och funktion.

Motion hjälper också till att förebygga artros om du belastar leden måttligt. Personer som tränat mycket i sitt liv har ett tjockare ledbrosk än de som rört på sig lite eller obefintligt. Dessutom stödjer och skyddar de omkringliggande starka musklerna leden, vilket bidrar till att bromsa förloppet.

”Leder är skapta för att röra på sig och all sorts rörelse är nyttigt, oavsett om det fråga om konditionsträning eller nyttomotion. Regelbunden fysisk aktivitet har en positiv inverkan även om belastningen inte riktas direkt mot leden”, säger Skutnabb.

Brosk är levande vävnad, men det innehåller inga blodkärl. Det får sin näring ur ledvätskan, som pumpas in av det tryck som bildas när leden rör sig. Rörelsen smörjer lederna på samma sätt som olja smörjer gångjärn. Du gör klokt i att minska belastningen på en ond led när smärtan är som värst.

”I andra fall kan och bör du använda händerna normalt. Händerna är till för att användas och förblir de oanvända, stelnar lederna.”

Vardagssysslor och fritidssysselsättningar, till exempel att sticka eller snickra, hjälper till att bevara handens funktion om det är sysslor du kan ägna dig åt. Du kan också träna fingrarna genom att klämma på en gummiboll eller en annan mjuk boll – i varmt vatten om det inte annars lyckas.

Be gärna ett proffs om hjälp med övningar som fokuserar på rörlighet och styrka.

”Fysioterapeuter är kunniga i ämnet och bra på att ge råd. De är också mer öppna för olika vårdmetoder än läkare. Du kan få en remiss till en fysioterapeut av din läkare eller själv söka hjälp direkt.”

Smärtlindring i kurer

Artrossmärta behandlas i första hand med receptfria antiinflammatoriska läkemedel, eller om de inte passar, med paracetamol, eller med en kombination av båda. Du även prova att applicera smärtgel eller -salva som innehåller ett antiinflammatoriskt medel på fingerlederna.

Smärtstillande läkemedel används i kurer, till exempel under sju till tio dagar. Regelbunden användning under lång tid rekommenderas inte på grund av risken för biverkningar.

”Artrossmärtan kommer i skov och smärtstillande läkemedel bör användas enligt principen: använd när du har ont. Ibland blir man emellertid tvungen att använda läkemedlet under en längre tid enligt läkarens ordination”, säger Skutnabb.

”Om smärtan hindrar dig från att sova, kan man vid långt framskriden artros ibland över väga svaga opioider, men endast under kort tid.”

Pröva gärna på att behandla smärtan med kyla, till exempel med en kylförpackning. Kyla minskar den inflammationsrelaterade svullnaden, lindrar smärtan och värmekänslan. Värme å sin sida förbättrar blodcirkulationen och hjälper mot stela leder. Du kan värma lederna såväl med ullvantar som med en varm havrekudde.

”Många säger att lederna mjukas upp så fort flyget landar på Kanarieöarna.”

Hur är det med kosttillskott, är de till någon nytta? En del säger att de fått hjälp mot sin artrossmärta av exempelvis glukosamin- eller kollagenpreparat. ”Kosttillskott är värdelösa vid artros. Det finns inga forskningsbevis på deras effekt. Smärtan kommer och går och ibland råkar man ta pillren vid precis rätt tillfälle, varvid människan tror att de hjälper.”

Underlätta vardagen

Genom att använda hjälpmedel går det att minska belastningen på leden och minska ledsmärtan. Det finns till exempel korkoch burköppnare, tjockskaftade bestick och köksredskap, halkfria grytlappar i silikon och greppstöd för pennor och köksredskap.

”Jag rekommenderar verkligen att använda hjälpmedel. Också i övrigt är det en god idé att anamma arbetssätt som är skonsamma för lederna och att ta pauser i arbetet”, säger Skutnabb.

Även olika typer av ledstöd och stödskenor hjälper till att bevara funktionen, lindra smärtan och förebygga felställningar.

”Det gäller ändå att inte bli fäst vid stödet, utan bara använda det tillfälligt. Musklerna passiveras om du ständigt använder stöd och då är risken att den sista kvar varande rörelsen i leden går förlorad.”

Ergoterapeuter och fysioterapeuter är bäst på att ge råd om anskaffning och användning av hjälpmedel och stöd.

Om artrossmärtan inte kan kontrolleras på annat sätt och den stör både livet och sömnen, kan man överväga kirurgisk behandling. Vid artros i små leder innebär det att man stelopererar den drabbade leden. Leden mellan benen avlägsnas och benen fogas samman. Efter steloperation blir leden orörlig, och då lindras även smärtan.

”Det tar ett tag att vänja sig, men människor är väldigt tacksamma efter operationen då de återigen kan sticka, snickra, fiska och plocka bär.”

Fingergympa

Rörelse mjukar upp lederna och bidrar till att bevara rörligheten i dem.

• Spreta med fingrarna så mycket du kan, håll kvar en stund och slappna av i fingrarna.
• Böj tummen mot lillfingrets bas och tillbaka.
• Rör turvis vid varje fingerspets med tummen.
• Kupa handen. Håll kvar en stund och slappna av i fingrarna.
• Krök alla fingrar samtidigt led för led och sträck ut dem igen.
• Kläm en boll med alla fingrarna, håll kvar en stund och slappna av i fingrarna.
  Källa: TULE-tietokeskus

Text: Pirkko Tuominen | Översättning: Ingela Åström | Bild: 123 RF

Artikeln har publicerats först i tidiningen Reuma 4/2023.