Reumaförbundets påverkansarbete främjar förverkligandet av intressen och rättigheter för personer med reumatism och andra muskel- och skelettsjukdomar.
Vi höjer långtidspatienters röst i politiskt beslutsfattande och samarbete med myndigheter, andra organisationer och föreningar samt professionella inom området.
I centrum för vår påverkansverksamhet står social- och hälsopolitiska teman som i stor utsträckning berör personer med reumatism och andra muskel- och skelettsjukdomar. Dessa inkluderar till exempel medicin-, sjukvård- och reseersättningar, rehabilitering, likabehandling och tillgång till behandling samt att det skulle finnas tillräckligt med kompetenta yrkesverksamma.
Erfarenhet hörs i vår verksamhet
Våra aktiviteter härrör från behoven hos patienter med reumatism och reumatoid artrit och de vardagliga utmaningar de upplever. Så kontakta oss gärna!
Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är mycket vanliga i Finland. Över 1,7 miljoner finländare drabbas regelbundet, och var fjärde anställd har besvär i stöd- och rörelseorganen. Cirka 118 000 personer lider av inflammatoriska reumatiska sjukdomar.
Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är en betydande orsak till sjukfrånvaro och sjukpension. De orsakar årligen miljardförluster genom förlorad arbetsinsats, och kostnaderna förväntas öka när befolkningen åldras. Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen har under flera år varit den vanligaste orsaken till nya sjukpensioner.
Sjukdomar och smärttillstånd i stöd- och rörelseorganen är, tillsammans med psykiska störningar, bland de viktigaste sjukdomsgrupperna som påverkar arbetsförmågan och orsakar största förlusten av funktion i Finland.
Förslag från Reumaförbundet:
Reumatiska och andra sjukdomar i stöd- och rörelseorganen bör erkännas som en del av kroniska icke-smittsamma sjukdomar, så att de får den uppmärksamhet de förtjänar i internationellt samarbete och nationell politik.
En nationell strategi för stöd- och rörelseorganens hälsa samt ett program för förebyggande av besvär i stöd- och rörelseorganen bör utarbetas som ett styrmedel för långsiktig hälsopolitik.
Reumatiska och andra sjukdomar och besvär i stöd- och rörelseorganen bör beaktas starkare i både internationellt och nationellt beslutsfattande.
I Finland finns inte tillräckligt med yrkespersoner inom reumatologi och stöd- och rörelseorganens sjukdomar, vilket fördröjer vård och försämrar vårdkvalitet samt vårdens jämlikhet. Att stärka kompetensen inom reumatologi och stöd- och rörelseorganens sjukdomar förbättrar vårdflödena inom primärvården. Smidiga vårdflöden mellan specialsjukvård och primärvård är också samhällsekonomiskt fördelaktiga.
Förslag från Reumaförbundet:
Rollen för specialistsjuksköterskar inom primärvården för de vanligaste folksjukdomarna bör stärkas.
Fler reumasjuksköterskor bör utbildas, och deras kompetens i vård av reumatiska och andra sjukdomar i stöd- och rörelseorganen bör utnyttjas bättre. Behovet av fysiatrer och fysioterapeuter ökar också.
Utbildnings- och specialistläkartjänster inom reumatologi bör ökas för att säkerställa jämlik tillgång till vård och vårdkvalitet i hela landet.
För personer med reumatiska sjukdomar sparar ett gott vårdresultat samhällskostnader eftersom sjukdomen utan god behandling orsakar permanenta skador. Med rättidig och heltäckande behandling kan största delen av arbets- och funktionsförmågan bevaras.
Förslag från Reumaförbundet:
Det bör permanent möjliggöras att betala års-egenavgiften för läkemedel (636,12 €) i delar. Kela:s läkemedelskreditförsök är ett bra första steg i denna riktning.
Uppföljningen av patientavgifter och reseersättning inom vården bör överföras till välfärdsområdena för att säkerställa enhetlig uppföljning och bättre skydda patienternas rättigheter.
Patientavgifter inom social- och hälsovård bör minskas eller avstås från om de hotar personens försörjning eller underhållsskyldighet.
Medborgar- och frivilligverksamhet är betydelsefullt på många sätt. Genom sin verksamhet ökar social- och hälsovårdsorganisationer människors välbefinnande, minskar ensamhet, erbjuder kamratstöd och lågtröskelträning, minskar ojämlikhet och lyfter allas röst i samhällsdebatten. Totalt har social- och hälsovårdsorganisationer cirka 1,3 miljoner medlemmar, 500 000 frivilliga och 260 000 kamratstödjare årligen.
Endast Reumaförbundets 121 medlemsföreningar berör cirka 26 000 människors liv runtom i Finland. Frivilligarbete är också grunden för fysisk aktivitet. Till exempel deltog över 2 500 personer i Reumaföreningarnas grupper varje vecka förra året.
Förslag från Reumaförbundet:
Statliga bidrag till social- och hälsovårdsorganisationer bör säkerställas så att organisationerna kan bedriva och utveckla sin verksamhet långsiktigt, effektivt och på stabil grund.
Medborgar- och frivilligverksamhet aktiverar människor, stärker känslan av gemenskap och skapar verksamhet i områden, därför måste dess förutsättningar säkerställas i en föränderlig miljö. Lokal verksamhet i föreningar är beroende av stöd från kommuner och välfärdsområden, vars tillräckliga nivå måste garanteras.
Byrokrati som onödigt belastar föreningsverksamhet måste fortsätta förenklas.
Riksdagens Tules-grupp
Riksdagens Tules-grupp är ett aktivt expert-, samarbets- och påverkarnätverk.
Gruppen avser att ge en röst i samhället åt dem som har en sjukdom i stöd- eller rörelseorganen (STOR eller tules på finska), är långtidssjuka eller multisjuka samt deras närstående. Gruppen följer med och påverkar social- och hälsovårdspolitiken på riksplanet. Dessutom belyser den brister i vården, socialskyddet och verksamhetsmiljön i allmänhet, samt arbetar för att få bristerna avhjälpta.
Genom gruppen får riksdagsledamöterna aktuella meddelanden och idéer från fältet. Gruppen fungerar m.a.o. som en kanal för förmedling av information om denna viktiga sektor ur såväl expert- som medborgarsynvinkel. Riksdagsledamöterna får information som kan användas som stöd för beslut och dessutom kan de arbeta i grupp och på så sätt främja en god sak.
Gruppen sammankommer några gånger per år. Riksdagens Tules-grupp kan lägga fram initiativ (t.ex. i form av skriftliga spörsmål och ställningstaganden), arrangera evenemang, samarbeta med andra och bjuda in experter för att få höra deras syn. Därtill fungerar riksdagsledamöterna som STOR-budbärare som förmedlar information om olika händelser i t.ex. medier.
Riksdagens Tules -grupp
Oskari Valtola (saml.), ordförande Inka Hopsu (gröna), vice ordförande Paula Risikko (saml.) Mia Laiho (saml.) Sari Sarkomaa (saml.) Tarja Filatov (sd.) Eeva-Johanna Eloranta (sd.) Aki Lindén (sd.) Hanna-Leena Mattila (cent.) Aino-Kaisa Pekonen (vänst.) Päivi Räsänen (kd.)
Reumaförbundet
Anu Uhtio
verksamhetsledare
Maria Mattila
Expert inom social- och hälsovårdspolitik
Riksdagens Tules -gruppens kontaktperson
Elina Heino-Lehtimäki
ordförande
Suomen Reumanuoret ry
Expert medlem
Marja Kinnunen
verksamhetsledare
Stöd- och rörelseorganförbundet i Finland rf
