När du eller en närstående person till dig insjuknar, väcker det ofta många frågor om vårt social- och hälsovårdssystem. Det finns ingen orsak att bli ensam med denna ovisshet. På den här sidan har vi sammanställt information om social- och hälsovård till ditt stöd.
I översiktskartan över social trygghet finns en sammanställning av offentliga instanser där en person med en långvarig sjukdom kan ansöka om social- och hälsovårdens tjänster och ekonomiskt stöd. I förteckningen ser du hurdan hjälp och hurdant stöd du kan ansöka om och hos vem.
I och med social- och hälsovårdsreformen överfördes social- och hälsovården och räddningsväsendet i början av år 2023 från nuvarande kommuner, sjukvårdsdistrikt och specialomvårdsdistrikt till välfärdsområdena.Välfärdsområden i samråd med kommuner ansvarar för att främja hälsa och välfärd.
Det finns 21 välfärdsområden i Finland. Utöver dessa ansvarar Helsingfors stad fortfarande för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet. I enlighet med särlösningen för Nyland har landskapet fyra välfärdsområden. I Nyland ansvarar dessutom HUS-sammanslutningen för ordnandet av specialsjukvård. Ansvaret för organiseringen av hälso- och sjukvården fördelas mellan regionens välfärdsområden, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen i enlighet med vad som anges i lagen och organiseringsavtalet för HUS.
Välfärdsområdets högsta beslutande organ är välfärdsområdesfullmäktige som väljs med direkta val. Välfärdsområdets verksamhet leds i enlighet med en strategi för välfärdsområdet som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige, och välfärdsområdesfullmäktige fattar också besluten om välfärdsområdets organisationsstruktur.
Välfärdsområdenas verksamhet finansieras huvudsakligen med statlig finansiering och delvis med kundavgifter som tas ut av dem som använder tjänsterna.
Information om social- och hälsovårdsreformen (pdf)
I Finland indelas hälso- och sjukvården i
Dessutom erbjuder Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS tjänster till universitets- och högskolestuderande.
I Finland kan du, under vissa förutsättningar, själv välja vårdenhet och yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som ska behandla dig.
Bland annat på webbtjänsten Suomi.fi hittar du mer information om detta.
Social- och hälsovårdens kunder har rättigheter och skyldigheter.
Du kan behöva information om din vård- och serviceplan, tider till vården, patient- och läkemedelsskador och möjligheter att överklaga. Grundlagen ålägger stat och kommuner att garantera alla rätten till tillräckliga social- och hälsovårdstjänster.
Val av vårdenhet-webbplats
Som kund i social- och hälsovård, Guide för social trygghet (på finska)
Klientens och patientens rättigheter (SHM)
Du får FPA-ersättning för icke brådskande vård i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz om vården är ersättningsgill också i Finland. Visste du att du kan be din läkare om ett recept som går att använda i ovan nämnda europeiska länder.
Information om hälso- och sjukvård inom EU
Rehabilitering förbättrar den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. Rehabilitering är en viktig del av återhämtningen efter en sjukdom.
Reumaförbundets rehabiliteringsverksamhet
Rehabiliteringshuset
Rehabilitering Suomi.fi
B-utlåtandet är viktigt till exempel när du ansöker om specialersättning för läkemedel, rehabilitering, sjukpension eller långvarig sjukdagpenning.
Ett läkarutlåtande B är en detaljerad utredning om sjukdomen, undersökningar, prognos, eventuella planer för fortsatta åtgärder, rehabiliteringsbehov och läkemedelsbehandling.
För att få förmånen är det viktigt att utlåtandet är tillräckligt tydligt och omfattande.
För en person med en sjukdom i stöd- och rörelseorganen kan rätt sorts hjälpmedel märkbart underlätta vardagen.
Det finns många olika sorters hjälpmedel. För reumatiker finns bland annat ledstöd och stödskenor, stödkragar, och ergonomiskt utformade arbetsredskap och bestick.
Vår lagstiftning säkerställer att personer vars funktionsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, skada eller försenad utveckling får de hjälpmedel de behöver utan kostnad. I hjälpmedelstjänsten ingår utvärdering av hjälpmedelsbehovet, utprovning och anskaffning av hjälpmedel, undervisning i användning, uppföljning, service och reparation.
Hjälpmedelstjänster, Hälsobyn (på finska)
Hjälpmedel, Guide för social trygghet (på finska)
Syftet med den sociala tryggheten i Finland är att stödja människor som till exempel drabbas av sjukdom. Social trygghet tillhandahålls i Finland av många olika instanser på många olika sätt.
För varje person som insjuknar är den övergripande livssituationen olik. Det är viktigt att ta reda på vilken hjälp som finns just i din situation och vem som tillhandahåller den. Ofta är din egen aktivitet i att söka bidrag avgörande.
För den som insjuknar och hens anhöriga kan systemet verka omständligt och ansökan om förmåner kännas krångligt. Det är ändå värt att ta reda på sina egna rättigheter och möjligheter.
Försök inte klara av allt själv, utan be vid behov om hjälp för att reda ut din situation.
För att förtydliga vad den sociala tryggheten innefattar, har vi på Reumaförbundet sammanställt en Översiktskarta över social trygghet.
I den hittar du information om vilka förmåner och stöd som är tillgängliga och vem som tillhandahåller dem. Tveka inte att kontakta instanserna själv om du vill veta mer.
Syftet med rehabilitering och kurser som underlättar vardagen är att hjälpa rehabiliteringskunden och hens familj att anpassa sig till de förändringar som sjukdomen eller skadan medför och att återhämta sig från det. Olika sorters hjälpmedel är också en del av rehabiliteringen.
Det primära ansvaret för att ordna medicinsk rehabilitering ligger hos kommunen. Även FPA och patientorganisationerna ordnar rehabilitering. Det är värt att kolla in Reumaförbundets kurs- och rehabiliteringsverksamhet. Hör dig för om utbildningsmöjligheter hos försäkrings- och arbetspensionsanstalter, AN-tjänster och företagshälsovården.
Läs mer om rehabilitering hos FPA.
Rehabiliteringspenningen tryggar din försörjning under rehabiliteringstiden. Om du är 16–67 år kan du ansöka om rehabiliteringspenning från FPA för rehabilitering vars syfte är att få arbete, stanna kvar i eller återgå till arbetslivet. Dessutom kan du om du är under 20 år och deltar i intensifierad rehabilitering få rehabiliteringspenning för unga.
Du kan också få rehabiliteringspenning för den tid som du som anhörig deltar i anpassningsträning, en rehabiliteringskurs eller familjerehabilitering.
I samband med rehabilitering kan du hos FPA även ansöka om näringsstöd, rehabiliteringsunderstöd, rehabiliteringsstöd, ersättning för uppehälle och reseersättning.
Ytterligare information från FPA.
Den sjukdagpenning som FPA betalar ut är en ersättning för inkomstbortfall vid arbetsoförmåga som varar kortare tid än ett år. Sjukdagpenningen betalas efter en självrisktid. Självrisktiden är vanligen den dag man insjuknar och de följande 9 vardagarna. Sjukdagpenning betalas för högst 300 vardagar, det vill säga för ungefär ett år.
Partiell sjukdagpenning stöder en arbetsoförmögen person att stanna kvar i arbetslivet och att återgå till heltidsarbete. Återgången till deltidsarbete är ett frivilligt arrangemang som kräver samtycke av både arbetstagare och arbetsgivare. Deltidsarbetet får inte äventyra din hälsa eller ditt tillfrisknande. Arbetstiden ska minska med 40–60 procent i förhållande till din tidigare arbetstid. Partiell sjukdagpenning betalas för högst 120 vardagar.
Ytterligare information om dagpenning i samband med sjukdom från FPA.
Utkomststöd kan beviljas en enskild person eller en familj vars inkomster och tillgångar inte räcker till för de nödvändiga dagliga utgifterna. Du kan söka stöd till exempel för läkemedel och sjukvårdskostnader.
Ytterligare information om utkomststöd från FPA.
Du får ersättning för läkemedel, kliniska näringspreparat och basala salvor som har ordinerats med recept för behandling av din sjukdom. Alla receptbelagda läkemedel är inte ersättningsgilla. Ersättning betalas när du har betalat årsomavastuun, som år 2026 är 70,33 euro per kalenderår. Årsomavastuu gäller inte barn och unga och börjar gälla det år då en person fyller 19 år.
FPA betalar läkemedelsersättning i tre ersättningsklasser:
Grundersättning: 40 % av läkemedlets pris eller referenspriset
Lägre specialersättning: 65 % av läkemedlets pris eller referenspriset
Högre specialersättning: 100 % av läkemedlets pris eller referenspriset, men du betalar själv en omavastuu på 4,50 € för varje läkemedel du köper
Apoteket lägger enligt läkemedelstaxan till en expeditionsavgift på 2,46 € på priset för ett receptbelagt läkemedel. Om ditt läkemedel är ersättningsgillt får du ersättning även för expeditionsavgiften.
Årsomavastuun, eller läkemedelskattans övre gräns, är 636,12 euro. När du har nått denna summa betalar du resten av året endast 2,50 € per ersättningsgillt läkemedel.
FPA ersätter resor till offentlig eller privat hälsovård och resor som du gjort på grund av graviditet, förlossning eller rehabilitering. Resorna ska ske enligt det billigaste färdsättet.
Du betalar en självriskandel på 25 euro per resa i en riktning. FPA ersätter den överstigande delen av de nödvändiga resekostnaderna. Om kostnaden för din resa underskrider självrisken på 25 euro per resa i en riktning, betalar du hela resan själv. Också denna resekostnad räknas in i din årliga självriskandel om du meddelar den till FPA.
Om självrisken för dina resekostnader under kalenderåret överstiger 300 euro, betalar FPA hela den överstigande delen av dina nödvändiga resekostnader.
FPA ersätter även resor för en familjemedlem eller följeslagare.
Mer information om reseersättningar från FPA.
FPA ersätter resor gjorda med taxi till hälsovården om kunden på grund av sitt hälsotillstånd inte kan använda ett förmånligare färdsätt eller om allmänna färdmedel inte är tillgängliga. För att få ersättning krävs ett intyg utfärdat av hälsovården (SV 67r).
Du noterar väl att FPA endast betalar ersättning för taxiresor som är beställda vid det regionala beställningsnumret. Ytterligare information och regionala beställningsnummer.
FPA ersätter bland annat också en del av privatläkarnas arvoden och undersöknings- och behandlingskostnader ordinerade av privatläkare och en del av privata tandläkares och tandhygienisters arvoden och undersökningskostnader ordinerade av tandläkare.
Social- och hälsovårdsministeriet fastställer en maximiavgift som välfärdsområdet får ta ut för social- och hälsovårdstjänster. Inom dessa ramar kan välfärdsområdet själv bestämma hur stora avgifter de tar ut. Närmare information om avgifterna får du från ditt välfärdsområde.
Avgiftstaket för hälsovården är 815 euro. När du har nått avgiftstaket är de tjänster som hör till avgiftstaket avgiftsfria fram till årets slut.
Om kostnaderna börjar bli för mycket, tveka inte att ansöka om stöd till exempel hos din välfärdsområdes socialtjänst.
Hos FPA kan du ansöka om utkomststöd till exempel för social- och hälsovårdsavgifter samt läkemedel.
Hos vårdgivaren kan du ansöka om nedsättning av avgifter eller efterskänkande av avgift i enlighet med lagen om klientavgifter i social- och hälsovården.
I Översiktskartan över social trygghet hittar du andra stöd som du kan behöva. Vid behov kan du kontakta Reumaförbundets socialrådgivning.