Gå till innehåll

Kostvalen stödjer behandlingen av gikt 

Gikt är en smärtsam men övergående ledinflammation som orsakas av att det har bildats kristaller av urat, det vill säga urinsyra, i leder. Gikt behandlas med läkemedel och kostomläggning.    

Miehen kädet solmivat mustan nahkakengän nauhoja. Kenkä tukee keltaiseen kaiteeseen.

Tidningen Reuma 3/2022

Urat, det vill säga urinsyra, bildas som en restprodukt när kroppen bryter ner purinämnen. Vi människor får puriner ur kosten. De bildas dessutom i kroppen när celler förnyas eller när celler förstörs vid sjukdom, till exempel vid lunginflammation. 

Om det samlas för mycket urat i kroppen, kan det börja kristalliseras i leder och orsaka giktanfall. 

”Uratvärdet i blodet borde inte överstiga 360 mikromol per liter. Värden som överstiger det, ökar risken för gikt”, säger reumatolog Markku Kauppi från Päijänne-Tavastlands centralsjukhus. Förhöjda nivåer av urinsyra i blodet kallas hyperurikemi. 

Urat avlägsnas ur kroppen med urinen. Blodets urinhalt kan även bli för högt om det uppstår störningar i utsöndringen av urat i urinen.  

”Njurfunktionen försämras vanligen något med åldern. Över hälften av alla äldre män har för höga uratnivåer och de har vanligtvis den högsta risken att insjukna i gikt, även om sjukdomen inte utvecklas hos alla.” 

Gikt är vanligtvis en livsstilssjukdom. I synnerhet fetma medför ökad risk att sjukdomen bryter ut. Gikt förknippas med metabolt syndrom, och många giktpatienter har, förutom övervikt, även förhöjt blodtryck, högt kolesterol och höga sockervärden. Kosten har betydelse när man försöker ta itu med dessa. 

Outhärdlig smärta 

Ett giktanfall kommer oftast plötsligt och kan vara extremt smärtsamt. Vanligast är att uratkristaller ansamlas i stortåns grundled och längst ut i extremiteterna. Kristallerna irriterar ledhinnan, som inflammeras. Gikt kan även orsaka inflammation i andra leder, till exempel i vristen, handleden eller i armbågen, men oftast i en led i taget. 

Vid fastställande av gikt är patientens egen berättelse viktig. I ledvätskeprovet kan man hitta uratkristaller och då är diagnosen säker. Blodproven visar inflammationsvärden, uratvärdet och njurarnas funktion. Olika avbildningsmetoder, till exempel röntgen eller ultraljud, kan vara till hjälp. 

Under ett akut anfall kan uratvärdet sjunka rejält, och därför är det viktigt med uppföljning cirka 3–4 veckor efter det första anfallet. 

Först måste man emellertid bli av med den akuta smärtan. Den effektivaste behandlingen är kortison som injiceras i leden. 

Om uratvärdet är högt även om inflammationen har lagt sig, insätts en långvarig läkemedelsbehandling för att sänka uratnivåerna. Det vanligaste läkemedlet är allopurinol, som är ett effektivt, förmånligt och väl tolererat läkemedel. När läkemedlet används under lång tid, förebygger det giktanfall effektivt. 

Mindre salt och hårda fetter 

En hälsofrämjande kost är ett viktigt stöd vid behandling av sjukdomen. Den som äter hälsosamt, klarar sig med en mindre läkemedelsdos. 

”För överviktiga är det bra att gå ner i vikt och att börja äta enligt rekommendationerna. Då blir det också lättare att behandla giktsjukdomen”, säger professorn i näringsterapi Ursula Schwab från Östra Finlands universitet. 

Det är viktigt att minska saltmängden, i synnerhet om du har högt blodtryck. Fettets kvalitet är också viktigt både när det gäller fett- och sockeromsättningen. 

”Av de finska männen har 97 procent för mycket hårt fett i sin kost. För kvinnor är siffran 94 procent. Det är ett stort problem”, säger Schwab. 

En hälsosam kost för personer med gikt inkluderar fullkornsprodukter, grönsaker, bär, frukter, fisk och fågel utan skinn, källor till växtprotein, fettfria mjölkprodukter, mager ost, vegetabiliska fetter och vegetabiliska margariner samt nötter och frön. 

Rött kött och köttprodukter såsom skinka och olika typer av korv kan användas med måtta. Ingen borde äta dem mer än ett halvt kilo per vecka. Grönsaker, bär och frukter borde man däremot äta åtminstone ett halvt kilo om dagen. Där borde vi finländare bättra oss. 

När man håller detta i minnet, normaliseras ämnesomsättningen så småningom och det blir lättare att hålla symtomen i schack.  

”Människor vet oftast inte vad en hälsosam kost innebär. Man inbillar sig att det är räcker med att ta en apelsin då och då och att ta fram blåbär ur frysen några gånger varje månad”, säger Schwab. 

Undvik fisk- och kycklingskinn 

Skinn och inälvor av fisk och fågel innehåller rikligt med purinämnen och dem bör en giktpatient undvika. Det rekommenderas även att äta lagom stora portioner leverkorv, leverlåda, rött kött och vilt. 

Det är svårt att dra av skinnet på småfisk såsom siklöja, och de äts oftast med skinn. Därför är rekommendationen att den här typen av fisk endast äts med stor eftertanke. 

Livsmedel med måttligt purininnehåll är kött, fågel utan skinn, fisk, skaldjur och torkade baljväxter, till exempel ärter, bönor och linser. Även vissa grönsaker innehåller en del purinämnen. Dessa är till exempel spenat, svampar och vetegroddar. 

”Numera har man frångått att ge exakta begräsningar i gram. När det gäller andra livsmedel än de som innehåller rikligt med puriner, behövs sällan restriktioner i fråga om portionsstorlekar”, säger Schwab. 

”Det är också individuellt hur mycket man tål av olika livsmedel, så man får testa sig fram för att hitta sina egna gränser.” 

Det är viktigt att dricka tillräckligt. Om urinen är väldigt koncentrerad, försämras uratutsöndringen. 

Öl i sig innehåller rikligt med puriner. Alkohol ökar uratbildningen och försvårar utsöndringen av urat i urinen. Riklig alkoholanvändning försvårar även viktkontrollen. 

”En flaska öl väger 330 gram, vi äter sällan en så stor mängd av något annat livsmedel på en och samma gång”, påpekar Schwab. 

Det finns ingen anledning att bli absolutist. En person som insjuknat i gift kan gott ta ett glas vin eller en long drink. Man rekommenderar inte stora alkoholmängder för giktpatienter, men det gör man inte för någon annan heller.  

Håll koll på din medicinlista 

Vätskedrivande läkemedel, diuretika, höjer ofta uratvärdet i blodet. Till exempel är många blodtrycksmediciner kombinationsmediciner med en liten dos diuretika. När det gäller giktpatienter bör man överväga om det är nödvändigt. 

Ett vanligt läkemedel mot högt blodtryck är valsartan och det minskar å sin sida uratmängderna och lämpar sig därför för giktpatienter. Aspirin i låg dos, primaspan, används ofta som blodcirkulationsläkemedel och det höjder mängden urat i någon mån. Om det inte är nödvändigt, är det värt att lämna bort läkemedlet.  

Om er person med gikt lyckas ändra sina levnadsvanor och gå ner i vikt betydligt, kan uratvärdet sjuka så att hen nödvändigtvis inte behöver giktmedicin. Mångsidig fysisk aktivitet rekommenderas för att stödja viktkontrollen. 

”Det är svårt att få ner uratvärdet endast med kosten, oftast bör patienten även gå ner i vikt. Långvarig behandling med läkemedel behövs i de flesta fall”, säger Markku Kauppi. 

Om uratvärdet i blodet är förhöjt, men inga giktanfall ännu uppträtt, insätts ingen behandling. I sådant fall kan man med god kost förhindra att sjukdomen bryter ut. 

Obehandlad gikt kan leda till en kronisk låggradig inflammation i kroppen och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar och dödlighet. 

Med långvarig läkemedelsbehandling och kloka kostval går det att få patienten symtomfri. 

Text: Minna Elo 
Bild: Marjaana Malkamäki