Reumaveckan understryker: Kunskap om reumatism behövs också på hälsovårdscentralerna
När vårdansvaret för reumatiska sjukdomar överförs från reumatologiska polikliniken till hälsovårdscentralen, känner många sig vilsna. Denna överflyttning måste bli smidigare än tidigare inom de nya välfärdsområdena.
Under Reumaveckan den 9–15 oktober i år kampanjerna vi med temat En sjukt bra vårdstig. Kampanjen påminner ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige och andra beslutsfattare i välfärdsområdena om att reumatiska sjukdomar behöver tydliga vårdkedjor.
Läkemedelsbehandlingen av inflammatoriska reumatiska sjukdomar kostar årligen cirka 200 miljoner euro. Vård av hög kvalitet leder till besparingar för samhället om patienten snabbt uppnår remission och det inte hinner uppstå bestående förändringar i lederna.
”En smidig vårdstig är viktigt för den som insjuknat i reumatism. Det blev kärnfrågan i Reumaförbundets medlemsenkät våren 2022”, berättar Reumaförbundets verksamhetsledare Anu Uhtio.
Behandlingen av reumatism inleds inom specialistvården, men senare överflyttas ansvaret för vården i allmänhet till primärvården. De reumatiska sjukdomarna är ändå långvariga sjukdomar där läkemedelsbehandlingen kan fortgå under lång tid, ofta livet ut. Behandlingen måste följas upp regelbundet med laboratorieprov.
”De första två åren kände jag mig trygg och sjukdomen följdes upp regelbundet. Sedan överfördes uppföljningen till hälsocentralen och nu är vården helt beroende av min egen aktivitet”, kommenterade en av Reumaförbundets medlemmar i enkäten.
”På hälsocentralen byts läkarna ofta ut och kunskapsnivån är ofta låg”, kommenterade en annan person.
Inom primärvården behövs nu mer kunskap än tidigare om reumatiska sjukdomar. Reumatikervård kräver specialkompetens och därför bör vården centraliseras, också på hälsovårdscentralerna. Traditionellt sett har reumaskötarna haft en viktig roll i att vägleda patienter. De behövs fortfarande.
När social- och hälsovårdssystemet ändras, är det viktigt att öka patienternas egen känsla av kontroll och visshet om att man inte bollas runt från instans till instans, utan att någon i systemet fångar upp en.
