Metotrexat

Användningsområde

Vid långtidsbehandling av ledgångsreumatism, barnreumatism, psoriasisartrit, övriga kroniska ledinflammationer och systemiska bindvävssjukdomar.

Preparat och verkningssätt

Metotrexat (Injexate®, Jylamvo®, Trexan®, Metoject®, Nordimet®) dämpar ledinflammationen och bromsar sjukdomsförloppet. Vid psoriasisartrit lindras också hudsymptomen. Metotrexat administreras vanligen via munnen, men kan även injiceras under huden, varvid man använder färdiga dosflaskor och -pennor.

Metotrexat har ingen omedelbar smärtstillande verkan. Effekten ses 1–3 månader efter påbörjad behandling. Metotrexat hör till läkemedelsgruppen cytostatika. Vid behandling av ledgångsreumatism ingår metotrexat ofta i en kombinationsbehandling tillsammans med sulfasalazin, hydroxiklorokin och prednisolon. Metotrexat används också ofta tillsammans med biologiska läkemedel och januskinashämmare.  

Dosering

Metotrexat tas helst som en veckodos. Initialdosen är 7,5–10 mg per vecka. Efter några veckor höjer man på dosen, vanligen till 15–25 mg, men vid långvarig behandling kan det räcka med 7,5–12,5 mg. Om väntad effekt inte uppnås eller om magbesvär förekommer kan man gå över till injektioner, varvid dosen vanligen är 15–25 mg per vecka. Behandlingen kan fortgå under flera år.

Administreringssätt

Metotrexat tas med rikligt med vätska. Läkemedlet tas helst i samband med måltid. Hela veckodosen i tablettform bör i allmänhet tas på en gång och regelbundet samma veckodag. Patienten kan i allmänhet lära sig att själv injicera sin veckodos. Om man glömmer bort en dos bör man inte ta dubbel dos nästa gång.

Biverkningar

De vanligaste biverkningarna är illamående och magbesvär.  Även inflammationer i munnens slemhinnor, eksem, huvudvärk och förändringar i bildandet av blodkroppar kan förekomma. Biverkningar på levern är rätt allmänna, men sällan allvarliga. För att förebygga dem är det viktigt att vara speciellt avhållsam med alkohol. En allvarlig, om än sällsynt biverkning är störningar i lungfunktionen, som åtminstone uppträder som hosta och andnöd. Då bör man omedelbart uppsöka läkare. Då krävs lungröntgen.

Man kan också minska biverkningarna genom att inta folsyra, som finns i de flesta multivitaminpreparat. Ifall användningen av sådana inte anses tillräcklig, rekommenderas 3–5 mg folsyra 4–5 timmar efter metotrexatdosen eller följande dag. Vid behov ger läkaren närmare anvisningar om användningen av folsyra. Folsyra bör inte tas samtidigt som metotrexatdosen.

Vid svåra infektionssjukdomar, men inte vid vanlig influensa, bör man göra uppehåll i metotrexatbehandlingen. Operationer förutsätter i vanliga fall inte behandlingsuppehåll. Även om det är frågan om cytostatika, förorsakar metotrexat inte infertilitet eller risk att insjukna i cancersjukdomar.

Under metotrexatbehandling bör man undvika att använda trimetoprim vid urinvägsinfektion. Tidigare var rekommendationen att antiinflammatoriska läkemedel inte bör tas samtidigt med metotrexat. Det verkar dock som om metotrexatbehandlingens biverkningar inte ökar även om man fortsätter att ta det antiinflammatoriska läkemedlet på vanligt sätt. Personer med störningar i njurfunktionen avråds emellertid att använda antiinflammatoriska läkemedel samtidigt med metotrexatbehandling.

Vaccinationer bör ges enligt allmänna rekommendationer, och i vanlig ordning.

Graviditet och amning

Eftersom metotrexat i princip kan förorsaka fosterskador ska läkemedlet inte användas under graviditet. Om man planerar tillökning i familjen rekommenderas det att man upphör med läkemedlet ungefär sex månader före planerad graviditet. I allmänhet anses det också räcka med en kortare karenstid, till exempel tre månader.

Det finns rikligt med erfarenheter av behandling under graviditet när det gäller personer med reumatiska sjukdomar. Rekommendationen gäller även män även om det är osannolikt att metotrexat skulle orsaka problem hos män som behandlas för reumatiska sjukdomar. Under amning bör metotrexat inte användas.

Vid planering av graviditet bör man diskutera med den behandlande läkaren. Ytterligare information om behandlingens effekter på fertilitet, graviditet och amning kan fås från teratologiska informationstjänsten.

Behandlingskontroll

Efter insättning av Metotrexat bör laboratorieprov tas med regelbundna intervaller för att följa upp behandlingens effekt och säkerhet. Regelbundna prover som bör tas efter insättning av behandling är liten eller fullständig blodbild och leverenzymer (ALAT). Utöver dem rekommenderas sänka, CRP, KREA, AFOS och urinprov i samband med framtida mottagningsbesök. Mer information om dessa uppföljningsprover finns här (på finska).

Blodprov som visar leverns funktion (ALAT) är en viktig del av uppföljningen vid metotrexatbehandling och det är särskilt resultatet av leverfunktionsproven som avgör kontrollintervallen för uppföljningsprov. Eftersom en försämrad njurfunktion kan leda till ökade biverkningar på grund av metotrexatbehandlingen, rekommenderas det att njurarnas funktion (S-Krea) kontrolleras halvårsvis. Ytterligare information om behandlingsuppföljning hittas på sidan uppföljningstabell för läkemedelsbehandlingar på Reumahuset på Hälsobyn.fi.

Viktigt att komma ihåg

• Behandlingen kan öka risken för infektioner och får inte ges under akuta eller allvarliga infektioner.
• Läkarens anvisningar om dosering bör följas. Att ta läkemedlet för ofta kan medföra mycket allvarliga biverkningar. 

Uppdaterad 11.7.2023