Gå till innehåll

Fibromyalgi

Fibromyalgi orsakas av en ökad smärtaktivering i nervsystemet, ”hjärnans smärttermostat” har blivit för känsligt.

Piirroskuvassa nainen keskustelemassa lääkärin kanssa vastaanotolla.

Bakomliggande orsaker kan vara en långvarig lokal smärta, till exempel artros, en inflammatorisk reumatisk sjukdom, kronisk ryggsmärta eller huvudvärk, skador etc. Hjärnan är ett organ som ständigt lär sig nya saker och tyvärr lär sig och utvecklas, det vill säga sensibiliseras, hjärnas smärtsystem också när det utsätts för stimuli och träning.

Också mycket annat som stressar kroppen och psyket kan vara utlösande eller förvärrande faktorer. Fibromyalgi är ett slags nödrop och en stressreaktion från kroppen på grund av att belastningsfaktorer hopar sig hos en genetiskt mottaglig individ.

Föreläsning av reumatologen Markku Mali om fibromyalgi och smärta

Symtom vid fibromyalgi

Utmattning och sömn av dålig kvalitet är typiska symtom vid fibromyalgi. Många säger att de sover ytligt och man talar även om hjärndimma (fibrofog). Det beror på att hjärnans smärtsystem även reglerar sömnen, humöret och den allmänna energinivån. Egenvårdsmetoder bygger å sin sida på att man på olika sätt försöker påverka dessa faktorer positivt.

Smärta är alltid en personlig upplevelse som förstärks av rädsla, ångest och hopplöshet. Med rätt kunskap om sjukdomen och de faktorer som påverkar den går det att minska denna osäkerhet och rädsla. Relevant kunskap och en förståelse för den kroniska smärtans karaktär utgör en god grund för sjukdomens behandling och för återhämtningen.

Behandling av fibromyalgi

Det finns ingen specifik behandlingsmetod mot fibromyalgi. Orsakerna till sjukdomen är många och symtomen varierar i förekomst och varaktighet. Det löns att testa och kombinera olika behandlingsmetoder. Målet med läkemedelsbehandling är att vid behov stödja egenvården av smärta, men ensamma är deras effekt begränsad. Egenvården av smärta är den viktigaste delen av behandlingen av fibromyalgi och andra kroniska smärttillstånd. För att förbättra din funktionsförmåga och smärthantering är det viktigt att du rör på dig, höjer din kondition, förbättrar din sömnkvalitet och minskar din stress och andra belastningsfaktorer.

Det är också bra att lära sig psykologiska metoder, till exempel att styra tankarna bort från smärtan mot trevliga och positiva saker.

  • Så småningom kan du genom att kombinera olika metoder som har visat sig vara användbara märka att din livskvalitet klart har ökat och att det är möjligt att leva ett fullt liv trots smärtan.
  • En fungerande och trygg vårdrelation med din egen läkare och ditt eget vårdteam utgör ett bra stöd och en god partner i behandlingen. Behandling av kronisk smärta är ett långsiktigt arbete som kräver tålamod av alla parter.

Fibromyalgi och humanitet – psykolog Soili Wallenius

Ofta ställda frågor

Min energi räcker inte till för att jobba och hemma är jag oftast dödstrött. Jag hinner inte återhämta mig under helgerna. Vad ska jag göra för att orka jobba?

Svar:

Situationen som frågeställaren befinner sig i är oroande och borde åtgärdas så snart som möjligt. För det första borde hen kontakta sin egen företagshälsovård och berätta om sin orkeslöshet och diskutera med specialisterna där om det finns något som kan göras för att behandla eller rehabilitera sjukdomen och/eller om det finns behov av att underlätta arbetsuppgifterna.

Arbetsgivaren har en mängd olika åtgärder för att stödja sin medarbetares ork. Frågeställaren kan diskutera med sin chef om vilka möjligheter det finns på arbetsplatsen att underlätta arbetsuppgifterna, göra ändringar i arbetstiden, anpassa arbetsuppgifterna eller få nya arbetsuppgifter.

Om man på företagshälsovården konstaterar att arbetstagarens arbetsuppgifter borde underlättas av hälsomässiga orsaker, ordnar företagshälsovården ett nätverksmöte som arbetstagaren och hens chef deltar i. På mötet diskuteras arbetstagarens behov och arbetsgivarens möjligheter att underlätta arbetsuppgifterna. Företagshälsovårdens experter kan ge råd om de fortsatta planerna kräver att FPA eller arbetspensionsanstalten involveras i ärendet.

Det är också bra att fundera om ens egna livsstilsval eller skonsamma inställning till ens eget agerande kan hjälpa en att orka. Eller om det finns behov av eller möjlighet att byta arbetsplats eller till och med yrke.

För äldre arbetstagare kan möjligheten till alterneringsledighet eller partiell förtida ålderspension vara ett sätt att orka på jobbet.

Jag har hälsohinder, men ändå måste jag jobba lika hårt som friska arbetskamrater, och ibland till och med hårdare, känns det som. Hur ska jag ta upp det här på min arbetsplats?

Svar:

Frågeställaren bör ta reda på om det på arbetsplatsen finns en modell för att stödja arbetsförmågan och om en sådan finns, bör hen agera enligt den.

Om arbetsgivaren inte har tillgång till ovan nämnda modell, kan frågeställaren boka ett samtal med sin chef och berätta om sin situation. Chefen i egenskap av arbetsgivarens representant har en nyckelposition i frågor som rör arbetsförmågan.

Frågeställaren bör också boka en tid hos företagshälsovården eftersom det vanligtvis krävs ett utlåtande därifrån för att underlätta arbetsuppgifterna av hälsoskäl. Vid behov ordnar företagshälsovården ett nätverksmöte som även chefen deltar i. Under mötet kan arbetstagaren själv eller företagshälsovårdens representant med arbetstagarens samtycke berätta mer detaljerat för chefen om arbetstagarens hälsohinder. Chefen i sin tur tar ställning till arbetsgivarens möjligheter att göra de rekommenderade ändringarna.

Vad är arbetsprövning?

Svar:

Arbetsprövning kan vara yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av arbetspensionsanstalten, FPA eller trafik- och olycksfallsförsäkringsbolaget. Den yrkesinriktade rehabiliteringen är avsedd för personer i arbetsför ålder som på grund av sjukdom eller andra hälsorelaterade orsaker hotas av arbetsoförmåga eller nedsatt arbets- och förvärvsförmåga. Arbetsprövningen kan även vara sysselsättningsfrämjande service ordnat av arbets- och näringsförvaltningen (TE-byrån).

Under arbetsprövningen arbetar personen på arbetsplatsen som en extra resurs och utifrån sina egna förutsättningar. Vanligen betalar arbetsgivaren ingen lön för arbetsprövningen, utan det är arrangören som betalar ersättning under tiden.

Arbetsprövningen är tidsbestämd och baserar sig på en plan för arbetsprövningen. Under arbetsprövningen följer man upp hur personen klarar av arbetet.

Den arbetsprövning som FPA finansierar kan användas för att stödja återgång till tidigare arbete eller likande arbete som tidigare efter en lång sjukledighet. Arbetsprövning lämpar sig även för företagare.

Arbetsprövning kan även ordnas på en ny arbetsplats om anställningen har upphört eller om man har konstaterat att arbetsförmågan inte är tillräcklig för det tidigare arbetet eller om arbetsplatsen inte kan erbjuda ett arbete som lämpar sig för arbetstagarens hälsotillstånd. Då erbjuder arbetsprövningen en möjlighet att prova en ny arbetsuppgift och att få arbetserfarenhet och även en anställning på arbetsprövningsplatsen. Ibland kan man med arbetsprövning även ta reda på om arbetsuppgifterna är lämpliga med tanke på hälsotillståndet och arbetstagarens lämplighet för en ny bransch.

Den arbetsprövning som arbetspensionsanstalten finansierar hjälper personer att återgå till tidigare arbete eller möjliggör en övergång till nya arbetsuppgifter som är mer lämpade för hälsotillståndet och hjälper till att bedöma personens lämplighet för arbetsuppgifter innan hen söker till utbildning.
Arbetsprövningen kan göras hos den nuvarande arbetsgivaren eller hos en ny arbetsgivare.

Vid arbetsprövning som sysselsättningsområden ordnar, kan en person reda ut alternativ för yrkesvalet och karriären och möjligheter att åter komma in på arbetsmarknaden.

Läs och se mer

Reuma-abc: Fibromyalgi