Kostnaderna för sjukdom ökar – långtidssjuka bär den tyngsta bördan

Kostnaderna för sjukdom ökar och är ojämnt fördelade. Ökningen av hälso- och sjukdomsutgifterna drabbar i synnerhet de lägsta inkomstklasserna och unga vuxna.

Enligt social- och hälsovårdsministeriets rapport kommer de kombinerade effekterna av inkomstförändringar och sjukvårdsavgifter att ha en särskilt stark inverkan på låginkomsttagare som använder social- och hälsovårdstjänster mycket, såsom de unga vuxna, funktionshindrade och de äldre.

“Det är bekymmersamt att läkaren under poliklinikbesöket måste påminna patienten om att spara pengar till läkemedel och andra självrisker i början av året. Semesterpenningen måste läggas undan för läkemedel. Det är inte rätt att många långtidssjuka blir tvungna att snåla och noggrant räkna ut när de kan köpa sina nödvändiga läkemedel”, säger Elina Heino-Lehtimäki, som själv insjuknat i barnreumatism, från föreningen Suomen Reumanuoret.

Ändringarna ökar osäkerheten och oron för den egna försörjningen.

”Framöver kommer det att bli ännu dyrare att ha en långvarig sjukdom bland annat för att klientavgifterna stiger. Även om det inte är direkt diskriminerande, försätter situationen medborgarna i ojämlik ställning”, konstaterar Reumaförbundets verksamhetsledare Anu Uhtio.

Över en tredjedel av dem som besvarade en enkät gjord av samarbetsnätverket för autoimmuna sjukdomar (n=5039) förra hösten hade redan under föregående år upplevt utmaningar på grund av klientavgifterna. Av dem hade upptill 40 procent skjutit upp ett avtalat besök inom social- och hälsovården och ungefär var fjärde hade helt hoppat över besöket.

För att kunna följa med avgiftstaket och ansöka om betalningslättnad behövs tydlighet och enhetlighet inom välfärdsområdena. Det är särskilt utmanande att följa med avgiftstaket för klientavgifter inom social- och hälsovården och riktlinjerna varierar mellan välfärdsområdena.

”Ansvaret för uppföljning av avgiftstaket för klientavgifter bör överföras till myndigheterna på samma sätt som avgiftstaket för läkemedel. Systemet är för komplicerat för närvarande. När man skär i vården och stänger vårdenheter, blir patienternas resor till vård längre. Samtidigt ökar behovet av tydlig information om reseersättningar”, poängterar Uhtio.

Reumaförbundet efterlyser konkreta åtgärder för att dela upp årssjälvrisken, det så kallade avgiftstaket, för läkemedelsersättningar (626,94 euro år 2024) som är inskriven i regeringsprogrammet. Det borde vara möjligt att betala självrisken i flera delar.

Organisationen poängterar att informationen och servicen bör vara tillgänglig för alla, även för dem som inte i sin vardag använder digitala enheter.