Hindren för att motionera är för höga för många
En del finländare lider av någon form av funktionsnedsättning. De flesta av dem skulle gärna röra sig mer än de gör, men kostnaderna, avsaknaden av lämpliga grupper och långa avstånd utgör hinder. Temat för den riksomfattande Reumaveckan är jämlikhet i fråga om motion och fysisk aktivitet.
Verksamhet som är öppen för alla är inte alltid tillgänglig för alla. En naturstig som sägs vara tillgänglig kan ha branta avsnitt eller för få bänkar. Ibland går det inte att i förväg hitta information om hur en plats fungerar.
”Jämlikhet uppstår inte av sig själv, utan genom val och handlingar. Vi behöver kritiskt granska våra tillvägagångssätt, vi behöver kunna lära oss nytt och ha beredskap för samarbete mellan olika aktörer”, säger Kirsi Kaipainen-Pyykkö, sakkunnig inom idrott och hälsa vid Reumaförbundet.
Kaipainen-Pyykkö påminner om att det inte handlar bara om människor som har en funktionsnedsättning just nu. Åldrande, sjukdom eller förändringar i minnesfunktionerna skapar förr eller senare hinder för att motionera för de flesta av oss eller våra anhöriga.
”Vi motionärer med en funktionsnedsättning är många, även om vi inte just syns till i broschyrerna och reklamerna för friluftsliv. Därför spelar representation en roll: då vi ser olika sorters kroppar, redskap och sätt att röra sig i naturen blir också tröskeln lägre”, säger Tiina Nopanen.
Nopanen är sakkunnig inom anpassad motion och verksam som viceordförande för föreningen Rammat Retkeilijät, samt medlem i Tuusulanjärven Reuma. Nopanen lider av reumatism och hennes rörlighet påverkas av att vänsterfoten är amputerad.
Förutsättningarna för motion i skick
Det finns olika slag av funktionsnedsättningar. De kan till exempel komma sig av hög ålder, långtidssjukdom, nedsatt syn eller utmaningar med den mentala hälsan.
Ju flera begränsningar och hälsoproblem en person har, desto svårare blir det att komma iväg och motionera. De flesta hindren möter de som skulle ha störst nytta av motion.
”I slutändan hänger beslutet att komma iväg på individen. Omgivningens uppgift är att erbjuda förutsättningarna. Då vi erkänner hindren och avlägsnar dem ger vi människor en verklig chans att välja motion”, säger Riikka Roitto från Idrottsvetenskapliga sällskapet i Finland (Liikuntatieteellinen Seura, LTS).
Idrottsvetenskapliga sällskapet och Finlands Paraolympiska kommitté utredde år 2023 erfarenheterna av motion bland personer med funktionsnedsättningar. Bland dem som svarade ville mer än 60 procent röra på sig mera än de gjorde. Det vanligaste hindret var kostnaderna (26 % av de som svarade). De därpå vanligaste hindren var avsaknad av lämpliga grupper (22 %), avsaknad av träningskompisar (21 %) samt avsaknad av transport och avståndet till motionsställen (14 %). Bland personer i glesbebodda trakter på landsbygden möttes motionsbehoven sämst. Enkäten besvarades av mer än 2000 personer.
Föreningarna reparerar bristerna i service
Reumaförbundets medlemsföreningar organiserar regelbundet nästan 400 motionsgrupper. Här motionerar cirka 3000 personer varje vecka. Grupperna är i första hand tänkta för personer med reumatiska sjukdomar och andra sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, för vilka det allmänna motionsutbudet inte passar. Grupperna erbjuder samtidigt kamratstöd.
Reumaveckans webinarium, Liike kuuluu jokaiselle, som ordnades 8.10.2026, kan ses här (på finska).
Den riksomfattande Reumaveckan äger rum 10–17.10.2026.
Motion hör till alla -webinarium (på finska)
